Tangorabatt

Jag brukar säga att 90% av min hjärnkapacitet upptas av sångtexter och resten är lite övrigt värdelöst vetande och basala kunskaper som gång och hur man äter. Det är ingen överdrift.

Ibland råkar Maken börja sjunga på en sång (är det fler familjer som spontanskriver långa musikaler i köket?) och nynnar fram en rad eller två på en obskyr sång som ingen hört talas om. Ofta är denna sång "Gyllne morgon".

(Fråga mig inte hur det kommer sig att Maken känner till Gyllne Morgon. Att JAG gör det är inte alls konstigt, eftersom jag uppfostrats med aftonbön, söndagsskola, 3 luciatåg om året, samt gick grundskolan i en liten kommunal byskola med en f.d. kantor som lärarinna. Jag lovar att de hade mindre kristendom i friskolan. Vi fick sjunga psalmer varje morgon, och det här var på slutet av 80-talet! Åter till ämnet.)

Så, Maken tar några toner (ofta i samband med att han öppnade ögonen "och så var den dagen förstörd") och sen fyller jag i och sjunger refrängen till slut. Då ångrar han sig. Så mycket Jesus hade han inte velat ha på mogonen. Härom dagen ringde min vän Berenike. Hon hade av misstag sett ett program på tv om kristna ungdomar på läger. Kristna Göteborgska ungdomar dessutom. Som sjöng kritna sånger om "Jesus yeah yeah". Hon tyckte att det var lätt skrämmande att beskåda. Det är liksom läskigt att se så många människor som uppenbarligen är så lättledda att de kan förledas att tro på vad som helst.
Det fick mig osökt att tänka på den barnskiva jag fick av min kristna släkting. Det var en Kristen Live-barn-skiva med glada kristna barn som sjöng sånger ihop med "2 gånger Lasse". (Nej, det är inte min auktion.) Skivan innehåller klassiker som "Jag vet att Jesus är en verklighet" och "Du blir glad, du blir glad, du blir jätteglad, när Jesus i hjärtat får bo". Sångerna var ju rätt svängiga på klassiskt 80-tals manér, så jag skålade glatt med och lyssnade på skivan innan jag insåg vad jag sjöng och stängde av den kalas-förpackade hjärntvätten. Jag klarade mig från bibelskoledrömmar, men sångtexterna sitter dessvärre kvar för alltid.

Nu är det inte bara diverse kristna sånger som finns i min hjärna. Nej då.
Här hittar vi också klassiker som:
"Gå och göm din Åke-tråk"
"Varför är solen så röd"
"Killsnack"
"Give it up" (underbart sätt att promota sin egen låt!)
"ABCD" (tävlade samma år som Anna Books "ABC")
"Genom Eld"
"Bumbibjörnarna"
"Nästa weekend"

Många av låtarna sitter lika fast i min systers huvud som i mitt. Det är till exempel hennes förtjänst att jag idag kunde sjunga Eskimåvisan för min man (den var lagom mordisk, så den uppskattade han.) Trots att jag känner hennes kompetens på området "Vansinniga sånger" så tappade jag hakan idag när Pernilla Wahlgren sjöng en låt på tv, som syrran spelat hela sommaren. Jag var tvungen att ringa henne och berätta det omgående. Nu var hon inte hemma, så det blev istället hennes man som fick titta på tv med mig. Se där, jag kan plåga karlar utan att ens vara i samma landskap!

Varsågod syrran, den här är för dig!