De flesta av oss är inte Superhjältar. Vi botar inte cancer, ordnar världsfred eller får Nobelpriset i litteratur. Vi håller till i vår eget lilla hörn där vi går mellan hem och jobb, vardag och helg. Men utan att vi märker det så tenderar verkligheten att överträffa dikten, även i våra liv. Mitt lilla hörn, Cees corner, ser ut såhär. Här bor jag med en Make, en Son och en Katt bland dammtussar och med en allerstädes närvarande kaffekopp i handen. Välkommen.
lördag, februari 06, 2010
Lastgammal
Det har hon firat med:
* sovmorgon
* "frukost på sängen"
* fina presenter och blommor från make och son
* grym förkylning + halvt tappad röst
* migrän
* en flaska vin
* massor av kinamat
* marängswiss
* Melodifestival
Ingen grym happening på något sätt, men på gränsen för vad jag orkade med idag. Åldern tar ut sin rätt. Eller förkylningen. Välj själva.
Grattis Teresa! Hoppas du haft en bra dag!!
PS: Ikväll hejade jag (och hela Sverige?) på Öppningsnummret (Perelli+Nanne+Sonja) och Pausnummret (Dolph). Är det inte lite pinsamt när alla bidragv är sämre än pausunderhållningen??
fredag, januari 29, 2010
Party-bruden
Vi tänkte först att för en gångs skull ha festen på vår hemort. Att alla andra skulle få åka och vi med en liten bebis skulle få vara hemma. Sen ringde vi kyrkan. Kyrkan meddelande att man kunde få döpas i stora fina kyrkan, ihop med flera familjer. Dvs noll chans att själv få bestämma över psalmer och annat. Jag vägrar att samsas med människor som tycker att "Du vet väl om att du är värdefull" är en fin sång. Den ger mig rysningar. Då fattas det bara en solist som sjunger "Älska mig" med Josefine-stönig röst också. Nej det går fetbort.
Andra alternativet var att en ett ensamdop, men då i ful-kyrkan. Dvs ett kapell som såg exakt ut som ett radhus. Ett gult radhus i trä. Jag körde förbi med bilen och gång och kräktes mentalt. Sen åkte jag hem och ringde mamma som fixade att vi får vara i ett privat kapell ute i skogen. Det ligger 1,5 timmes resa bort för oss men det är det värt. Jag är en typisk lillasyster och Maken är en typisk lillebror ergo: vi vill ha det som VI vill ha det, annars får det vara punkt-slut.
Kapellet ligger som sagt en smula avskilt. Pappa har fått åka till dit med traktorn och plogat vägen in för att folk ska kunna ta sig dit. Mamma har eldat i kapellets kamin i flera dagar för att det ska vara varmt och trevligt. Vi får ta dit vatten i termos till dopfunten. Å andra sidan fyller vi upp hela kapellet med folk, får allt exakt som vi vill ha det, samt att det ligger hur vackert som helst. Mitt i skogen, i djup snö och med marschaller hela vägen fram när vi kommer dit imorgon.
Sen var vi ju tvugna att hitta en egen präst också. Lyckligtvis fanns det plötsligt en ny tjej i min ålder som bor några hundra meter från kapellet. En präst som är jättetrevlig och lätt att ha att göra med och som inte tycker att allt som går utanför ramarna är besvärligt. Eftersom hon är ung och engagerad så fick hon snabbt in oss på (läs: milt tvång) att jag skulle läsa en bön och Maken skulle hälla upp vatten. Det blir alltså ett väldigt engagerat dop imorgon. Syrran som ska sjunga är dessutom lite orolig för sin röst så vill det sig illa så får jag göra en Carola och sjunga själv också...
Lite fika vill vi ju ha också. Hade först tänkt beställa en smörgåstårta och en tårta och vara nöjd och glad med det. Men sen fick jag en idé och så gick det som det gick. Nu ska vi ha smyg-engelskt "Afternoon tea". Jag har bakat scones till 30 personer på kvällarna när sonen somnat. Andra kvällar har vi gjort banankakor och katalaner. Det har handlats te, marmelad, lemon curd, tekakor och doptårta. Det har bakats 5 andra kakor av andra snälla människor (tack släkten) och igår körde vi ner allt till mina föräldrar. Bilen var full kan jag säga.
Jag är egentligen värdelös på att baka. Om jag bakar så äter jag upp allt jag bakat vilket inte ger positiva utslag på vågen. Dessutom är jag yrkesskadad, som kock mäter man inget utan lagar mat på en "höft". Den metoden går inte att tillämpa i bakning. Tro mig jag har försökt ett antal gånger. Men nu var det bara att ta sig i kragen och se till att bakningen gick rätt.
Dopdräkt behövde vi inte låna, det fanns en fin i släkten. Men eftersom jag är jag, så kunde jag ju inte med babyblå färg på dopet. Det är nästan lika irriterande som "Älska mig". Så sonens dop kommer att gå i mörkblått istället. Bara för att. Det innebar att jag behövde byta ut banden på dopdräkten. Se där, så blev jag sömmerska också. Mot alla odds så ser det snyggt ut. Efter dopet förväntas jag att brodera sonens initial på insidan av dopdräkten. Sveriges alla syslöjdslärare skrattar kollektivt...
Sen trodde jag i min enfald att jag var färdig. Men det var jag inte. Jag fick en idé till. Någon dag ska jag montera bort min hjärna. Man skulle kunna tro att graviditeten skulle åstakommit det åt mig men icke. Jag gjorde tom testet på Mensas hemsida för en månad sedan, och resultatet blev att de uppmanade mig att åka och ta det riktiga inträdesprovet eftersom jag fått så bra resultat. *Äckligt nöjd*. För någon som desperat inte vill bli ett lallande kolli som bara kan diskutera avföring och vabb-regler så var det en rätt skön försäkran om att mitt föräldraskap inte orsakat några bestående skador ännu. Nåja det hinns med.
Idén kom sig av att jag surfade och hittade en sago-dukning. Den var helt underbar. Så jag fick efter lite vackert tal och stora hundögon maken att gå med på att vi skulle ha en dukning med Brittiska sagor. Så sedan ett par veckor har jag jagat prylar som kan föreställa olika sagor. Nu har jag fått ihop sju stycken. * Läsare uppmanas att gissa i kommentarerna!*
Så imorgon är den stora dagen då sonen ska bli bundis med Gud. Jag och Maken ska lova att uppfostra honom kristligt och vackert och prästen ska sjunga att "XX Gud han älskar dig". Förhoppningsvis kommer denna präst inte att ta tillfället i akt och börja sjunga och syltlök eller "Jesus Boogie-woggie". (En historia jag får spara till en annan gång).
På söndag misstänker jag att hela familjen kommer att vara helt slut och ha frysen full med kakor. Det låter som en plan. Jag kan käka kakor i soffan samtidigt som jag på allvar börjar planera den 30-årsfest jag ska ha i augusti. Det ska också bli ett liten enkel tillställning utan en massa bestyr. Tills jag får en idé eller två.
söndag, januari 03, 2010
Årskrönika 2009

Blev gravid.
Hatade MVC-kärringen.
Var på Eagles-konsert.
Sa upp mig.
Hade semester.
Besökte Båstad.
Skaffade mäklare.
Idiotförklarade mäklaren.
Ledde allsång.

Var ännu mer gravid.
Hittade ny lägenhet i nya staden.
Bokade flyttfirma.
Bokade ny flyttfirma.
Packade lägenheten.
Flyttade 40 mil.

Var extremt gravid.
Packade upp allt.
Besökte underbar MVC-tjej.
Sålde lägenheten.
Besökte förlossningsavdelningen.
Kräktes ner lab.-avdelningen.
Svimmade överallt.
Köpte bebissaker.

Födde barn.
Avskydde BB.
Åkte hem med barn.
Var förälder.
Läste "Borta med vinden".

Var mer förälder.
Hade sömnbrist.
Sjöng på julkonsert.
Hade Nobel-middag.
Firade jul.
Firade nyår.
Frågor på det?
tisdag, december 15, 2009
Skitdag
Det fanns bara en sak att göra. Lägga Sonen, den levande värmedynan på magen, och starta världens bästa julfilm "Love actually". Jag grät redan till introt när de visar folk på flygplats och pratar om 11-september-katastrofen. Sen somnade vi och sov i flera timmar. Sen blev dagen bättre.
För den som vill flytta till något mysigt såhär innan jul rekomenderar jag denna:
Lilla Bakgatan 1.

torsdag, oktober 30, 2008
Jo konstapeln förstår, jag är Gräsänka och vi ser ut såhär!
Imorgon eftermiddag blir jag gräsänka. Maken ska på LAN över helgen.
Jag är lite osäker på min roll som Gräsänka, och som den strukturerade person jag är började jag därför med att googla termen. Jag måste ju ta reda på vad jag förväntas fördriva helgen med.
Wikipedia:
Gräsänka kallas en kvinna vars make är bortrest. Den manliga
motsvarigheten är gräsänkling.
Ordet gräsänka är känt redan på 1700-talet, och kommer från det
lågtyska graswed(e)we som betyder förförd och övergiven flicka.
Förledet syftar antagligen på ett "förförande i det fria".
Därefter har ju ordet gräsänkling fått en lite annan innebörd, då
betydelsen har gått från förförd och övergiven, till tillfälligt ensam.
Jag kan ju omgående avfärda det påståendet. Även om vi bor i Skåne så är det fan för kallt för dylika "utomhusaktiviteter" i november. Jag har således inte blivit förförd och övergiven, åtminstone inte i Pildamsparken (eller vart man nu ska bege sig för att hitta gräs i Malmö).
Wikipedia: Det finns även skämtsamma motsvarigheter som exempelvis golfänka/änkling, det
vill säga att vara ensam på grund av att ens bättre hälft är iväg och spelar golf.
Nu spelar inte Maken golf, inte ens på Wii. frågan är väl om man skulle kunna vidareutveckla det där till Lan-änka, eller Wow-änka? Med jag kan självklart säga att jag alla dagar föredrar att min man spelar klanspel än golfspel. När han dödar monster så sitter han oftast cirka en halvmeter ifrån mig, och är fullt nåbar. I motsats till viss män som tillbringar en hel dag på golfbanan, eller tränar fotboll 2x2h i veckan samt en match varje lördag som tar fyra timmar.
Nordisk Familjebok säger:”Gräsänka begagnas numera vanligen i betydelsen hustru,
hvars man för en (kortare eller längre) tid är bortrest. Äldre (och dialektalt)
har ordet däremot betydt dels änka efter hängd man, dels lägrad och alltså
vanärad kvinna. Ordets ursprung är osäkert: man har framställt den förmodan, att
det skulle sammanhänga med den gamla seden att en sådan kvinna vid vigseln måste bära en krans af halm eller gräs.”
Nu är jag ju redan gift så det där med gräskrans är lite sent att realisera, och min man är så vitt jag vet inte hängd. Möjligen ohängd. Vore rätt överraskande om jag levt ihop med en gast i 10år, även om det hade passat helgens tema rätt väl.
Miktionary:
gräsänka =
(skämtsamt) kvinna vars partner är frånvarande eller bortrest,
vilket ger gräsänkan vissa nyvunna friheter
Här har vi funnit något trevligt. Nyvunna friheter säger ni? Hmm... Gäller bara att komma på vilka dessa friheter nu skulle kunna vara? Berenike föreslog att jag skulle ta chansen att lägga en grön ansiktsmask och dansa runt i underkläderna hemma, men det funkar inte för det är inget min man har något emot att se. Åtminstone en är en garanterad mungipehöjare.
Det enda problemet jag kan se med den här helgen (förutom att det blir väldigt tomt) är att jag är väldigt mörkrädd och det innebär att jag inte kan se något skrämmande alls, eftersom jag inte har någon man hemma. Det gäller alltså att komma på harmlösa, icke-skrämmande aktiviteter för en ensam kvinna som blivit förförd och övergiven...
Så här ser min planering ut:
* Sova mycket
* Dricka te
* Se på amerikanska valprogram
* Äta chokladglass med stor sked
* träna i vardagsrummet (DET kan jag inte göra när någon ser på!)
* Se på massor av Gilmore Girls avsnitt
* Klä ut mig. Jag väljer mellan Geisha, häxa och Gothlolita
Sen gäller det att jag inte blir skrämd i alla fall, och behöver skrikander fly från min lägenhet i Geisha-kläder.. Den som ringer och säger BU får en smäll!