Kaffekärring- surkärring

Jag har extremt svårt att förstå att folk kan gå utan kaffe. Jag har druckit så mycket kaffe att min mage är immun mot drycken, och jag behöver helt enkelt kaffe för att fungera.
Té går också bra. Just nu dricker jag helst "Champagne Creme" som är det godaste lösvikt-té jag någonsin stött på. Livet blir fruktansvärt utan att kunna ta något gott att dricka. Ett glas saft är inte samma sak direkt...



Men nu vore det ju skittrist om den här inlägget handlade om mina kaffevanor och därför tänkte jag istället berätta lite om mina I-landsproblem. Till exempel stör det mig oerhört när folk räknar med att man ska ha en hel buffé med drycker efter deras behov. Bjuder man på kaffe så är det KAFFE jag bjuder på, då kan man inte glo surt och tjura för att det inte finns té.

Andra "problem" är att det är så dåligt på tv. Jag vägrar se kändisar åka skidskor och slå ihjäl sig. Lördagar är fruktansvärda för det finns verkligen inget att se.

Problem 3:
Att bussarna alltid åker precis när jag kommer. Här i stan får man ju vänta i hela 10 minuter på att nästa buss ska komma, så vi förstår ju alla hur synd det är om mig.

Över huvud taget är det mycket som irriterar mig just nu. Jag är halvt förbannad på allt. Jag berättade det för syrran när hon ringde häromdagen och hon blev så rädd att hon nästan la på.
Jag har drabbats av ett höstraseri istället för en höstdepression. När jag kollade igenom Idoluttagningen igår ville jag att alla skulle dö och ligga som en hög ruttnande lik framför Anders Bagge, så dåliga var de. Jag är arg på min chef för att hon är så trög och beter sig som en typisk blondin och inte fattar att vi har för mycket att göra. Jag är asförbannad på USA för att de över huvud taget tillåter vansinnigt sjuka människor som Sarah Palin att visas bland folk. Jag vill döda folk som luktar illa på bussen när jag är på väg hem och är hungrig. Kort sagt är jag en smula höstrasande!

Jag vet inte var det här ska sluta. Med mord? Sinnessjukhus? Ännu mer kaffe? Att jag äter upp någon i rent raseri?

Eller så är det helt enkelt så att jag är hungrig. En bulle till kaffet?

Kylskåpsgrisen

På den gamla goda *host* tiden då jag var rökare upptäckte jag en av livets stora sanningar:

Det är väldigt lätt att sluta röka. Det är att inte börja igen som är svårt.

Själv slutade jag röka en gång varannan månad, i allt mellan 10 minuter och några dagar. Tills jag en dag insåg att det är patetiskt att en liten pinne av torkade löv ska styra mitt liv, och aldrig började röka igen.

Att sluta röka är enkelt som fan, i jämförelse med att sluta äta. En viktig anledning till att det är så svårt är att du dör om du inte äter. Nu har jag ju aldrig legat direkt på svältgränsen men i alla fall. En annan bidragande orsak till att det är så svårt att låta bli att äta är att ALLA GÖR DET. Grupptrycket är alltså enormt, och det går inte att undvika dåligt sällskap. Om du för 5 sekunder gör ett tankeexperiment och byter ut all mat i butiker, restauranger, reklam, på fester, i grannens kylskåp och trädgårdsland etc mot knark, och dig själv till tillfälligt botad narkoman, så vet du hur lätt det är att vara matmissbrukare. (Vilket är något helt annat än en bantare som ska gå ner de där 5 kilo de åt upp sig under sin semester på Kreta den här sommaren..)

Det är dags och banta OM;

1...du ombeds hoppa ner i poolen så att dina kompisar kan surfa på vågorna.

2...du måste använda en roller för att sminka dig.

3...Viktväktarna kräver att du slutar vara medlem hos dem.

4...du stiger upp på en våg på ett nöjesfält och den säger med digital röst: "En i taget, tack".

5...busschauffören ber dig sätta dig på andra sidan mittgången för han vill inte tippa över när han svänger.

6...du suddar ut allt som står på svarta tavlan enbart genom att vända dig om i klassrummet.

7...de kastar puffat ris på ditt bröllop.

8...du trillar omkull och i dina försök att ta dig upp så vaggar du dig själv till sömns.

9...pickupens framhjul åker upp i vädret då du sätter dig på flaket.

10...du börjar använda dina hakor då fingrar och tår tagit slut när du räknar.

Nå, nu är det inte riktigt så illa men nära på. Jag slutade matfrossa i går natt. Idag gick jag till jobbet och åt sallad till lunch så jag har nu klarat mig i 24h. Nu är det bara resten av livet kvar.


Jag har börjat mig nya hälsosamma liv ca 14 gånger bara detta år. Numera får Maken ringa hem och försiktigt fråga om det är diet-Nazi eller Nigella som finns i hemmet, innan han vågar köpa middag. Det varierar nämligen från dag till dag. Jag överväger möjligheten till skylt utanför dörren samt något form av sms-tjänst för uppdateringar.

Men det går inte att undfly längre nu. Jag har en större klädorder som väntas hem i oktober, och tills dess måste jag se till att ha en chans att komma i alla mina nya höstkläder. Dessutom har jag ingen chans att undfly verkligheten längre. Jag kan inte gå byxlös till jobbet, och det är dit det är på väg.

Bantning är annars som hicka. Det ger folk fantastiska möjligheter att lura i dig allehanda korkade lösningar på problemet. Som att stå på händerna och dricka ett glas vatten, eller att du borde bli vettskrämd.

Bantningsmyter:
* Man ska inte äta något efter klockan 18!
Som om din kropp kan klockan, alt alla celler som binder fett i din kropp stämplar ut exakt klockan 18:00 varje dag, eftersom de tyckte att OB-ersättningen var för usel.

* Allehanda shakes är bra alternativ till mat!
Som om pulver skulle sluta smaka pulver? Det tar max 2 minuter att hälla i sig en shake (sen måste man skölja efter med något godare som tar bort smaken) och det är knappast att jämföra med att äta en riktig middag i 15 minuter där du får tugga och det smakar mat.

* Just den här dieten fungerar!
Jag ger mig fan på att det är mamman till killen som uppfann mejlvirus och spam, som kom på hur man får vuxna människor att äta kopiösa mänger av ägg/bananer/grapefrukt och tro att det ska gå bra.

* Anna Skipper är en sund människa!
Klart vi ska lite på en person som hävdar att du går upp i vikt av kaffe, och som är gift med en man som hävdar att han inte behöver äta alls. Det verkar sunt.

Anna Skipper förresten, har ni sett de bord hon dukar upp? Hon är en typisk "stå på händerna och drick vatten"-människa! Det ska alltid ätas alger och bulgur och de mest avskyvärda saker, coh mixer och drinkar som ser ut som gyttja. Vad sägs om en normal smoothie eller en färskpressad juice som du gör hemma eller något annat som är tänkbart att äta? Hur troligt är det på en skala att de människor som hon träffar, som käkar 3 chipspåsar till frukost och en halv ko till middag, helt plötsligt ska bli i det närmaste vegetarianer och sedan leva så resten av livet? Oddset hade inte ens tagit i den frågan kan jag säga. Jag lovar att INGEN av de som är med i det tv-programmet äter samma mat ett halvår efter. De tar troligen fram chipspåsarna igen så fort tv stängt dörren... och jag förstår dem.
Med den dieten är det faktiskt förvånande att ingen av deltagarna ännu kommit på idén att grilla Anna Skipper över öppen eld på gräsmattan bakom deras radhus och sedan ha barbeque. Sen kan de ta dit Gillian från den brittiska produktionen och leka "gissa bajset". Sen kommer ingen att ha någon matlust alls längre och problemet är löst.