* Är du över 18 år?
* Är du gift eller sambo?
* Tycker du att det är svårt att få ekonomin att gå ihop?
* Är du eller din partner arbetslös?
* Har du en mejladress?
Om du svarat JA på alla frågorna och dessutom har en stund över, så har jag ett förslag:
Du kan delta i min forskningsstudie om kärlek, arbetslöshet och ekonomi!
Du är helt anonym, och du besvarar en kortare enkät samt 10-15 följdfrågor via mejl, när du har tid.
Läs mera om studien HÄR och mejla mig på
HSO02058@stud.mah.se
om du kan tänka dig att delta, eller vill veta mer!
tisdag, maj 16, 2006
Städning är förknippat med livsfara
Städning är av ondo, det har jag alltid misstänkt. Nu har jag beviset.
Jag skulle vara duktig och rengöra filtret till spisfläkten häromkvällen.Jag slängde ner det i diskhon med massor av varmvatten och fettlösande Yes. Tror ni att det tålde det? Nejdå. Hela filtret (som är gjort i skumgummi, ett inte så vattenkänsligt material) smulades sönder när jag försökte sköja det lite senare. Det fanns inte en chans att lägga tillabaka de pyttesmå bitarna i filterhållaren. Vi fick leva utan filter (och matlagningsmöjligheter) i ungefär ett dygn tills jag hann handla ett nytt filter.
Man tycker ju att städningens tråkpotential skulle räcka i sig, men nej då. Ska man dammsuga så råkar man dra för hårt i slangen så att hela dammsugaren rullar in i hälen på dig. Ska du gå ut med sopor så kan du ge dig på att påsen gått sönder och du får "sopvatten" över halva benet. För att inte tala om när man väljer att gå ut med pappersåtervinningen, för då är det alltid någon nisse som varit före och fyllt hela tunnan med ovikta kartonger så att du får skärskador av att försöka trycka ihop dem.
Det finns otaliga sätt att råka illa ut på under städning. Jag har lyckats välta ut ett halvt spann mopp-vatten i hallen för att jag var för ivrig när jag skulle pressa ur vattnet (ja jag ser ironin). Jag kan lova att ett halvt spann vatten är aldrig så mycket som när det ligger på ditt golv.
Att putsa fönster är svårt. Inte bara därför att det är svårt att inte få dem randiga, eller att komma åt ordentligt. Det är minst lika svårt att låta bli att ramla ut, samt att lura iväg sambon så att man får putsa dem alls. Han försöker oftast övertala mig att jag minst måste ha 2 fötter i golvet om jag ska få putsa, och eftersom min längd inte är så inponerande skulle det bara räcka till halva fönstret..
Med tanke på den uppenbara livsfara man utsätter sig för när man städar är det kanske inte så mycket att stå efter. Varför sätter vi inte på en kanna kaffe och bjuder in "änglatofflorna" istället??
Jag skulle vara duktig och rengöra filtret till spisfläkten häromkvällen.Jag slängde ner det i diskhon med massor av varmvatten och fettlösande Yes. Tror ni att det tålde det? Nejdå. Hela filtret (som är gjort i skumgummi, ett inte så vattenkänsligt material) smulades sönder när jag försökte sköja det lite senare. Det fanns inte en chans att lägga tillabaka de pyttesmå bitarna i filterhållaren. Vi fick leva utan filter (och matlagningsmöjligheter) i ungefär ett dygn tills jag hann handla ett nytt filter.
Man tycker ju att städningens tråkpotential skulle räcka i sig, men nej då. Ska man dammsuga så råkar man dra för hårt i slangen så att hela dammsugaren rullar in i hälen på dig. Ska du gå ut med sopor så kan du ge dig på att påsen gått sönder och du får "sopvatten" över halva benet. För att inte tala om när man väljer att gå ut med pappersåtervinningen, för då är det alltid någon nisse som varit före och fyllt hela tunnan med ovikta kartonger så att du får skärskador av att försöka trycka ihop dem.
Det finns otaliga sätt att råka illa ut på under städning. Jag har lyckats välta ut ett halvt spann mopp-vatten i hallen för att jag var för ivrig när jag skulle pressa ur vattnet (ja jag ser ironin). Jag kan lova att ett halvt spann vatten är aldrig så mycket som när det ligger på ditt golv.
Att putsa fönster är svårt. Inte bara därför att det är svårt att inte få dem randiga, eller att komma åt ordentligt. Det är minst lika svårt att låta bli att ramla ut, samt att lura iväg sambon så att man får putsa dem alls. Han försöker oftast övertala mig att jag minst måste ha 2 fötter i golvet om jag ska få putsa, och eftersom min längd inte är så inponerande skulle det bara räcka till halva fönstret..
Med tanke på den uppenbara livsfara man utsätter sig för när man städar är det kanske inte så mycket att stå efter. Varför sätter vi inte på en kanna kaffe och bjuder in "änglatofflorna" istället??
lördag, maj 13, 2006
Om du har lust...
* Är du över 18 år?
* Är du gift eller sambo?
* Tycker du att det är svårt att få ekonomin att gå ihop?
* Är du eller din partner arbetslös?
* Har du en mejladress?
Om du svarat JA på alla frågorna och dessutom har en stund över, så har jag ett förslag:
Du kan delta i min forskningsstudie om kärlek, arbetslöshet och ekonomi!
Du är helt anonym, och du besvarar en kortare enkät samt 10-15 följdfrågor via mejl, när du har tid.
Läs mera om studien HÄR och mejla mig på
HSO02058@stud.mah.se
om du kan tänka dig att delta, eller vill veta mer!
* Är du gift eller sambo?
* Tycker du att det är svårt att få ekonomin att gå ihop?
* Är du eller din partner arbetslös?
* Har du en mejladress?
Om du svarat JA på alla frågorna och dessutom har en stund över, så har jag ett förslag:
Du kan delta i min forskningsstudie om kärlek, arbetslöshet och ekonomi!
Du är helt anonym, och du besvarar en kortare enkät samt 10-15 följdfrågor via mejl, när du har tid.
Läs mera om studien HÄR och mejla mig på
HSO02058@stud.mah.se
om du kan tänka dig att delta, eller vill veta mer!
Arbetsrotation i programfabriken
Satt och kollade på hockey igår (iofs bara en mycket liten stund men iaf) och det slog mig hur mycket man tar för givet i tv-världen. Som till exempel att vissa program ska ha en viss inramning, och att programledare ska ha en speciell roll beroende på vilket program han är i. Då är det tur att tv inte tillämpar arbetsrotation. Eller?
-----------------------------------------
Att. Juttan
Ref. Arbetsmiljölagen
Från Cee
FÖRSLAG TILL ARBETSROTATION
1. Ishockeysändningen är på väg att börja. Tv-publiken har bänkat sig för matchen mot Slovakien. In kliver Mat-Tina.
- Heeej! Nu är det dags för den här matchen mellan Sveriges pågar och Slovakiens söner, och det är ju jättekul. Vi har varit nere i omklädningsrummet och känt på den muustiga doften, men jag kan ju inte påstå att det luktade så jättegott. Däremot kabanozen de sålde på parkeringen, DET är ju jättegott!
Jaha där blåser de igång matchen! Ojojoj, nu är det någon som kört in i någon annan! Vore det inte bättre om pågarna hade förkläden, så att de inte sölar ner dem med bloood å iiis å sånt gojs som kan ligga på isen... Det är nog bäst jag springer ner med det.
Matchen är ju inte slut än på några timmar, men det är ju resultatet vi alla väntar på, så vi hoppar över till Thomas istället. Så för att spara lite tid, så kan jag ju säga att Bengt-Åke lovat att det här ska bli en läggmatch, och sluta med 4-1 till Slovakien. Över till dig Thomas!
2. *Entonig orgelmusik hörs* Kameran panorerar över ett kök. I mitten av köket står Håkan Södergren och Åke Unger. Båda ser förvirrade ut.
- Jaha, nu är vi här ifrån SVTs stora hall och mitt i den har de byggt upp en kök och här står vi. Eller vad säger du Håkan?
- Ja just det. Det är verkligen inget drag alls här, för vi är helt ensamma med kameramannen. Vi ska laga mat eller vad säger du Åke?
- Just det Håkan. Fru Nilsson har varit ute och köpt ingredienserna till den här tjälknölen som vi ska göra idag, och hon blev ordentligt varm när hon bar hem kassarna från affären! Vi har ju faktiskt bilder från det, när Fru Nilsson var ute och värmde upp..eh handlade tidigare idag..
* Kameran följer en trött dam som går in på coop, hon tar en vagn och börjar handla.*
- Ja här ser ni ju själva. Med den rutinen som Nilsson har blir det här ju en enkel match. Synd bara att henne vikt är så låg att hon blir en enkel match för backarna... Nej rånarna på vägen hem.
* Efter 20 minuter får vi se fru Nilsson bära in varorna i köket i studion.*
- Ja då ska vi väl köra igång, eller vad säger du Åke? Jag hoppas ni bänkat er med chips och bira där hemma nu, för den här tjälknölen kommer att ta sin tid. Men vi följer förstås hela kvällen!
- Ja! DÄR går startskottet! Håkan sträcker sig efter förklädet, svänger det runt kroppen, och Fru Nilsson tar köksvägen och går hem. Där börjar Håkan leta i matkassarna. Han letar, letar, letar och JA!!! Där kom första varan! Det var köttbiten!!! Håkan sträcker sig återigen ner i matkassarna, han är van vid att jobba hem så vi ser fram emot en spännande kväll...
* Sändingen fortsätter till morgonen då tjälknölen äntligen är färdig.*
3. Klockan är 7:15 och det är tid för Bolibompa. Denna dag med Sverker och Janne!
* Draken tonar ut och in i studion kommer Sverker Olofsson, släpandes på sin soptunna. Efter honom går Janne Josefsson och ser bister ut.
- I flera år har barn skickat in så kallade teckningar till Barnprogrammen, och fått uppskattning och belöningarna för detta. Men nu är det slut! Barn är nämligen ena riktiga lurendrejare! Titta här Janne!
* Sverker håller upp några barnteckningar.*
- För den här skiten har barnen lurat till sig kepsar, tröjor och dataspel från vänliga och givmilda programledare. Det här liknar ju ingenting!
- Jag är nog mera tveksam till åldern här på baksidan. Det står Anja 12 år, men det kan hon ju omöjligt vara. Hon som ritar så illa kan inte vara mera än 4 år. Vi måste gå till botten med det här. Det är att lura människor!
* Hämtar en telefon och ringer upp Anja.*
- Hallå det är Anja.
- Ja det här är Janne Josefsson på samhällsprogrammet Bolibompa. Hur gammal är du?
- Jag är 12.
- Är du säker på det? Kan du bevisa det? Är du verkligen säker på att du är 12 år?
- Jo jag är 12, eller jag fyller 12 på lördag. Vi ska ha fest då och..
- VA! Just det! Du står ju och ljuger mig rakt upp i ansiktet!!
* Sverker bryter in.*
- Vad har du att säga till konsumenterna!? Den här teckningen är ju bara skit!
* Anja börjar gråta*
- Just det! Du har ju lurat alla skattebetalare som solidariskt bekostat dina kepsar, tröjor och tv-spel!! För att inte tala om att du ljugit dem rakt upp i ansiktet!! *Janne hötter med fingret.*
*Sverker öppnar soptunnan*
- Ja Anja, om du inte kan lova tv-tittarna någon form av kompensation för det här slarvet så åker tecknigen rakt ner i soptunnan!Men det kanske var det du ville från början! Är det så? Är det så?
-------------------------
To Be Continued...
-----------------------------------------
Att. Juttan
Ref. Arbetsmiljölagen
Från Cee
FÖRSLAG TILL ARBETSROTATION
1. Ishockeysändningen är på väg att börja. Tv-publiken har bänkat sig för matchen mot Slovakien. In kliver Mat-Tina.
- Heeej! Nu är det dags för den här matchen mellan Sveriges pågar och Slovakiens söner, och det är ju jättekul. Vi har varit nere i omklädningsrummet och känt på den muustiga doften, men jag kan ju inte påstå att det luktade så jättegott. Däremot kabanozen de sålde på parkeringen, DET är ju jättegott!
Jaha där blåser de igång matchen! Ojojoj, nu är det någon som kört in i någon annan! Vore det inte bättre om pågarna hade förkläden, så att de inte sölar ner dem med bloood å iiis å sånt gojs som kan ligga på isen... Det är nog bäst jag springer ner med det.
Matchen är ju inte slut än på några timmar, men det är ju resultatet vi alla väntar på, så vi hoppar över till Thomas istället. Så för att spara lite tid, så kan jag ju säga att Bengt-Åke lovat att det här ska bli en läggmatch, och sluta med 4-1 till Slovakien. Över till dig Thomas!
2. *Entonig orgelmusik hörs* Kameran panorerar över ett kök. I mitten av köket står Håkan Södergren och Åke Unger. Båda ser förvirrade ut.
- Jaha, nu är vi här ifrån SVTs stora hall och mitt i den har de byggt upp en kök och här står vi. Eller vad säger du Håkan?
- Ja just det. Det är verkligen inget drag alls här, för vi är helt ensamma med kameramannen. Vi ska laga mat eller vad säger du Åke?
- Just det Håkan. Fru Nilsson har varit ute och köpt ingredienserna till den här tjälknölen som vi ska göra idag, och hon blev ordentligt varm när hon bar hem kassarna från affären! Vi har ju faktiskt bilder från det, när Fru Nilsson var ute och värmde upp..eh handlade tidigare idag..
* Kameran följer en trött dam som går in på coop, hon tar en vagn och börjar handla.*
- Ja här ser ni ju själva. Med den rutinen som Nilsson har blir det här ju en enkel match. Synd bara att henne vikt är så låg att hon blir en enkel match för backarna... Nej rånarna på vägen hem.
* Efter 20 minuter får vi se fru Nilsson bära in varorna i köket i studion.*
- Ja då ska vi väl köra igång, eller vad säger du Åke? Jag hoppas ni bänkat er med chips och bira där hemma nu, för den här tjälknölen kommer att ta sin tid. Men vi följer förstås hela kvällen!
- Ja! DÄR går startskottet! Håkan sträcker sig efter förklädet, svänger det runt kroppen, och Fru Nilsson tar köksvägen och går hem. Där börjar Håkan leta i matkassarna. Han letar, letar, letar och JA!!! Där kom första varan! Det var köttbiten!!! Håkan sträcker sig återigen ner i matkassarna, han är van vid att jobba hem så vi ser fram emot en spännande kväll...
* Sändingen fortsätter till morgonen då tjälknölen äntligen är färdig.*
3. Klockan är 7:15 och det är tid för Bolibompa. Denna dag med Sverker och Janne!
* Draken tonar ut och in i studion kommer Sverker Olofsson, släpandes på sin soptunna. Efter honom går Janne Josefsson och ser bister ut.
- I flera år har barn skickat in så kallade teckningar till Barnprogrammen, och fått uppskattning och belöningarna för detta. Men nu är det slut! Barn är nämligen ena riktiga lurendrejare! Titta här Janne!
* Sverker håller upp några barnteckningar.*
- För den här skiten har barnen lurat till sig kepsar, tröjor och dataspel från vänliga och givmilda programledare. Det här liknar ju ingenting!
- Jag är nog mera tveksam till åldern här på baksidan. Det står Anja 12 år, men det kan hon ju omöjligt vara. Hon som ritar så illa kan inte vara mera än 4 år. Vi måste gå till botten med det här. Det är att lura människor!
* Hämtar en telefon och ringer upp Anja.*
- Hallå det är Anja.
- Ja det här är Janne Josefsson på samhällsprogrammet Bolibompa. Hur gammal är du?
- Jag är 12.
- Är du säker på det? Kan du bevisa det? Är du verkligen säker på att du är 12 år?
- Jo jag är 12, eller jag fyller 12 på lördag. Vi ska ha fest då och..
- VA! Just det! Du står ju och ljuger mig rakt upp i ansiktet!!
* Sverker bryter in.*
- Vad har du att säga till konsumenterna!? Den här teckningen är ju bara skit!
* Anja börjar gråta*
- Just det! Du har ju lurat alla skattebetalare som solidariskt bekostat dina kepsar, tröjor och tv-spel!! För att inte tala om att du ljugit dem rakt upp i ansiktet!! *Janne hötter med fingret.*
*Sverker öppnar soptunnan*
- Ja Anja, om du inte kan lova tv-tittarna någon form av kompensation för det här slarvet så åker tecknigen rakt ner i soptunnan!Men det kanske var det du ville från början! Är det så? Är det så?
-------------------------
To Be Continued...
söndag, maj 07, 2006
Konferenssamtal
Jag pratar ofta i telefon om dagarna, och då inte bara på arbetstid. Jag pratar även som avkoppling, rekreation och som nöje.
Det är mest avkoppling när jag ringer till syrran (eller hon ringer mig) och sedan sitter vi nästan helt tysta i telefonen. Eller så suckar vi lite ihop. Det kan ju låta som ett hysteriskt slöseri med tid, att vi ringer varandra fast vi uppenbarligen inte har något att säga. Men det är så vilsamt på något sätt, att hålla kvar i den där möjligheten att bara umgås, även över telefonen. Man behöver inte ha ett ärende, man kan ringa bara för att sitta tysta ihop.
Konstigt nog så är det faktiskt oftast så att ju oftare vi pratar med varandra, destu mera har vi att prata om. När man bara ringer varandra sällan, så känns det plötsligt som att man måste ha riktiga ämnen och viktiga händelser att rapportera. Och det har man ju sällan. Så då blir det mycket krystade samtal och vi lägger snart på. När vi istället pratar nästan varje dag, så vågar man prata om sin vardag. Hon berättar att hon måste städa och hur trist det är, hon berättar vad de ska äta till middag och vad hon handlade på ICA, eller vad hon såg på tv och funderat på. Och utan att man fattat hur kommer man in på riktiga saker, de som betyder något, och man blir en del av den andres liv, bara genom att prata om oväsentligheter.
Jag pratar också för nöje. När underhållningsprogrammen sätter igång på tv kan jag ringa upp V, och så sitter vi där, i var sin soffa 30 mil ifrån varandra, och sågar sånginsatser, kläder och programupplägg. Vi kan sitta i flera timmar och titta på tv ihop och när man avslutar samtalet känns det mera som om hon gått hem istället för lagt på.
Nu kanske ni undrar om inte mina vänner och jag har några liv.. Jodå det har vi, inte minst de. Flera stycken liv, som springer runt deras ben och totalt ignorerar att "mamma pratar i telefonen". Det är väl ett tidens tecken gissar jag. Förr var barnen tysta när föräldrarna pratade i telefonen, för då var det ett viktigt samtal och barnen fick inte störa. Idag har barnen genomskådat att föräldrarna oftast bara snackar skit över telefonen istället för över köksbordet eller staketet, och ignorerar plastmojängen som klistrar sig mot förälderns öra.
Det är då man får höra odödligheter som
"Nej, slå inte katten så hårt!"
"Du får inte stoppa youghurt i videon!"
"AAAAj! Knäa mig inte!"
"Ta på dig kläderna igen."
" Släpp den!"
Det stör mig inte alls att få bli en del i dessa konferenssamtal. Jag är bara glad att mina vänner kan ta sig tid att prata dumheter med mig så mycket som de gör, trots att de har annat för sig. Inte minst ger det mig en aldrig sinande källa till skratt.
Det är mest avkoppling när jag ringer till syrran (eller hon ringer mig) och sedan sitter vi nästan helt tysta i telefonen. Eller så suckar vi lite ihop. Det kan ju låta som ett hysteriskt slöseri med tid, att vi ringer varandra fast vi uppenbarligen inte har något att säga. Men det är så vilsamt på något sätt, att hålla kvar i den där möjligheten att bara umgås, även över telefonen. Man behöver inte ha ett ärende, man kan ringa bara för att sitta tysta ihop.
Konstigt nog så är det faktiskt oftast så att ju oftare vi pratar med varandra, destu mera har vi att prata om. När man bara ringer varandra sällan, så känns det plötsligt som att man måste ha riktiga ämnen och viktiga händelser att rapportera. Och det har man ju sällan. Så då blir det mycket krystade samtal och vi lägger snart på. När vi istället pratar nästan varje dag, så vågar man prata om sin vardag. Hon berättar att hon måste städa och hur trist det är, hon berättar vad de ska äta till middag och vad hon handlade på ICA, eller vad hon såg på tv och funderat på. Och utan att man fattat hur kommer man in på riktiga saker, de som betyder något, och man blir en del av den andres liv, bara genom att prata om oväsentligheter.
Jag pratar också för nöje. När underhållningsprogrammen sätter igång på tv kan jag ringa upp V, och så sitter vi där, i var sin soffa 30 mil ifrån varandra, och sågar sånginsatser, kläder och programupplägg. Vi kan sitta i flera timmar och titta på tv ihop och när man avslutar samtalet känns det mera som om hon gått hem istället för lagt på.
Nu kanske ni undrar om inte mina vänner och jag har några liv.. Jodå det har vi, inte minst de. Flera stycken liv, som springer runt deras ben och totalt ignorerar att "mamma pratar i telefonen". Det är väl ett tidens tecken gissar jag. Förr var barnen tysta när föräldrarna pratade i telefonen, för då var det ett viktigt samtal och barnen fick inte störa. Idag har barnen genomskådat att föräldrarna oftast bara snackar skit över telefonen istället för över köksbordet eller staketet, och ignorerar plastmojängen som klistrar sig mot förälderns öra.
Det är då man får höra odödligheter som
"Nej, slå inte katten så hårt!"
"Du får inte stoppa youghurt i videon!"
"AAAAj! Knäa mig inte!"
"Ta på dig kläderna igen."
" Släpp den!"
Det stör mig inte alls att få bli en del i dessa konferenssamtal. Jag är bara glad att mina vänner kan ta sig tid att prata dumheter med mig så mycket som de gör, trots att de har annat för sig. Inte minst ger det mig en aldrig sinande källa till skratt.
Det rör på sig!
Vill bara belysa att det återigen rör på sig i Schlagerbloggen.
Efter att den svenska melodifestivalen har avslutats är det nu dags för den europeiska, och jag följer uppladdningarna och betygsätter låtarna. Titta in och få lite förhandsinfo!
Efter att den svenska melodifestivalen har avslutats är det nu dags för den europeiska, och jag följer uppladdningarna och betygsätter låtarna. Titta in och få lite förhandsinfo!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)