Politisk vilde

Valet är över oss, och för en gångs skull så är jag inte galen av inre slitningar. De där slitningarna som gör att man håller på att bli vansinnig, för att det inte finns något vettigt att rösta på. För rösta ska man. Jag är en högljudd förespråkare för att man ska använda sin rösträtt, strunt samma vad ni röstar på bara ni röstar! Rösta hellre blankt om ni känner att ni inte vill stödja något parti, men låt dem inte sitta där dagen efter valet, och skylla siffrorna på att folk inte bryr sig. För visst bryr ni er! Det måste i ju göra?!

Jag skulle kunna kalla mig själv för en "politisk vilde". I alla fall i den meningen att jag ofta blir vilt och heligt förbannad/engagerad av politik och dessutom tyvärr inte lyckas komma till ro med ett parti. Varje gång jag känner att jag nog bestämt mig för var jag har min ståndpunkt så gör just DET partiet ett utspel i media som gör mig fullkomligt vansinnig, och beslutar mig för att jag absolut inte kan stödja dem. Så vild är jag. Men inte i år.

Jag har nämligen funnit ett sätt att slippa välja mellan pest och kolera, mellan ett parti som låtsas att arbetslösheten inte finns och ett parti som skyller arbetslösheten på de arbetslösas ovilja att arbeta. Så sent som för några veckor sedan satt jag i soffan framför tv:n och skrek:
- Ja kom igen, motivera mig då för fan! Motivera mig så jag får ett jobb! (eftersom det enligt högern bara är min motivation som fattas... ). Men, inte längre. Jag har nämligen bestämt mig.

Jag VET vad jag ska rösta på. Och eftersom jag har belsutat mig redan, för ett parti som inte står och lovar dumheter eller pekar ut mig som en idiot, så kan jag numera lugnt luta mig tillbaka och följa valdebatten utan att bli förbannad. Jag slipper slita mitt hår och kasta saker mot tv:n, för jag har redan bestämt mig. För Piratpartiet.

Japp vänner, jag ska rösta på partiet med snyggast logga, och den mest tydliga politiken. Det räcker med en halvtimme på deras site för att veta exakt vad jag röstar på, inga hemligheter, inget mygel. Så kan de tungsittande riksdagspartierna få göra upp vid sidan om, låt dem bråka, låt dem bli besvärade av Linda Rosing och låt dem lukta på bebisar och göra sig till för att övertyga folk om att de faktiskt kommer att göra livet bättre för er. Håll till godo.

En sak har jag kvar att göra. Jag har lovat mig själv att kolla igenom Fi:s partiprogram också, men jag misstänker att de, förutom den rent feministiska inriktningen, kommer att ha en politisk inriktning som inte tilltalar mig. Men jag ska kolla i alla fall, även om Schyman verkligen inte är min favorit.

Men för övrigt så tänker jag sitta där i tv-soffan med en kopp kaffe och bara lyssna på dumheterna, och för en gångs skull bara delta i den politiska debatten utan att få nervösa utslag av beslutsångest. och på valdagen ska jag resa mig från sofflocket och ge min röst till ett parti som förtjänar den, inte minst för att de ännu inte gjort bort sig.

Tycker du att jag är dum? Tycker du att jag har fel? Tycker du att jag borde tänka om och att det faktiskt FINNS ett parti som för en vettig politik och som kan åstakomma något efter valet? För all del, tala om det för mig. Min kommentatorfunktion är öppen. I övrigt så hävisar jag till den lilla katten som sparkar lika hårt åt alla håll på en gång. Han begriper vad det handlar om. En bättre politisk analys har jag inte sett på länge, den är i alla fall underhållande.

Go Kungen.