onsdag, oktober 31, 2007

Hokus Pokus

Idag är det Halloween. jag har lyckats smyga in några prydnadspumor i år också, även om Maken förbjuder dem varje år. Jag köpte nämligen en stor för några år sedan och pyntade vackert med den på bokhyllan. Sen började den brytas ner, och pumpaslisk/juice/gegga rann ner över hela vår dvd samling och förstörde omslagen.... Det var mindre kul.

Dagens pumpor är små och ligger på ett fat på soffbordet, långt från dvdskivor och annat ömtåligt. Dyra var de. 29kr/st i den snobbiga blomsteraffären där jag köpte dem. Dagen efter gick jag in på Netto och såg att de hade finare prydnadspumpor för 6kr/st. Så jag köpte 2 till. Det var väl logiskt?!

Jag har ägnat kvällen åt något riktigt hemskt: Hokus Pokus. det får bli min avskedshälsning till er denna Halloween-kväll. Nu är det bäst jag kryper i säng om jag inte vill se ut som en riktig häxa imorgon. För övrigt så bantar jag. Det kan få vem som helst att bli en ... häxa. Jag får väl ha Bette Midler i filmen här som avskräckande exempel. "Äter du kanelbullen kommer du att se ut som Bette Midler till jul. Äter du inte kanelbullen så ser du ut som Sarah Jessica Parker."

(Herregud ge mig en kanelbulle!!!!! Jag blir vansinnig snart!!!!)

fredag, oktober 26, 2007

Är hjärnan med idag??

Jag har läst tidningen denna vecka. Ibland är det en plågsam upplevelse, speciellt när man läser hur upprörda människor är över självklarheter. Tänk själv om Sveriges samlade media under en vecka skulle gravallvarligt deklarera att

"AVSLÖJANDE - JULTOMTEN FINNS INTE!"

"PÅSKCHOCK - SANNINGEN OM PÅSKHAREN"

"TANDFÉNS HEMLIGHET - DET ÄR FÖRÄLDRARNA!"



Ungefär så känns det. Du skulle tänka "Vuxna människor, har de inte förstått det?" och efter att Rapport lagt 10 minuter av sin sändning på att förklara hur konceptet jultomten fungerar så är det lätt att få huvudvärk.

Skillnaden mot verkligheten är bara att jultomten, påskharen och tandfén heter
FACEBOOK, METRO och INTERNET. Men dialogen är densamma.

Det handlar om vuxna människor som vanligen med nöjda miner predikar om att vi måste lära våra barn att inte lägga ut sina personuppgifter och bilder på Lunarstorm, och motionerar om att internetsäkerhet borde bli ett skolämne. För att i nästa stund springa till datorn och ladda upp hela sin cv, alla sina personuppgifter och diverse bilder på sitt eget Lunarstorm, dvs Facebook. Vem som helst kan regga ett konto och se vad du skriver, sno dina bilder etc. Men det är bara ena sidan av saken.

Företag måste tjäna pengar, annars upphör de vara företag. Det borde inte vara så svårt att begripa. Facebook och Metro tjänar pengar på att låta dig göra jobbet och sedan kidnappa det du gjort. Facebook äger allt du skriver eller lägger upp på Facebook. De kan sälja semesterbilderna på dina barn till en reklamkampanj för kondomer om de vill. De kan sälja dina samlade kommentarer till företag, de kan sälja hela sitt adressregister och mejladresser till företag. Det är ingen nyhet, det är normalt tankearbete och logik.

Metro erbjuder pengar för att du bloggar hos dem, men betalningen är så usel att du måste vara en av Sveriges mest lästa bloggar för att tjäna något. Dessutom äger Metro rättigheterna till det du skriver och kan publicera det, eller sälja det vidare, på vilket sätt de vill. Det roligaste är att det var Metro som "avslöjande" Facebook....

Människor, när ska ni börja använda hjärnan igen och inse att ni inte är anonyma bara för att du inte står mitt emot någon?? Ni är som små barn som leker kurragömma och tror att ni hittat världens bästa gömställe, fast ni bara står kvar en halvmeter från den som räknar och håller för era egna ögon. Ser jag inte honom så ser han inte mig, typ. Men han ser er. Staten ser er, era grannar ser er, din presumtiva arbetsgivare ser er. Det finns många människor som glömt att de finns på internet (och i vilket sammanhang) och därför blivit av med en jobbchans (ett exempel stod i tidningen för inte så länge sedan). En annan tjej skrev att hon pluggade och vips hade Alfa-kassan läst det och dragit in hennes ersättning. Totalt felaktigt visserligen, eftersom pluggandet betsod av att hon gjort en restuppgift på några timmar och lämnat in, men hon tänkte knappast på att utforma sin blogg som en A-kasseblankett för att inte bli ditsatt av korkade byråkrater. Just nu försöker Skatteverket få ut en massa uppgifter från bredbandsleverantörerna, för att sedan sitta och gå genom högen på måfå för att se om någon fuskat med skatten. Det handlar inte om enstaka fall, det handlar om ett generellt urdrag på massor av människor.

Dagen då storebror övervakar dina tankar är redan här. Om du släpper in staten i din hjärna så skriv för fan inte ut adress bredvid åtminstone. Ska det vara så svårt??

torsdag, oktober 18, 2007

När den onda skurken är Nellie Olsen..

En retorisk fråga...

Om man faktiskt upplever handlingen i, säg.. "Lilla Huset på Prärien" som spännande... är det då ett tecken på:

1. Att man lever ett tomt och innehållslöst liv?
2. Att man blivit en kärring?
3. Att man helt enkelt behöver något bättre att titta på efter att ha sett igenom hela "Greys Anatomy"?

För en extra gulstjärna kan ni ju få gissa på vem jag föredar... min man chansar på nummer ett. När jag frågar honom vad han egentligen tror om min smak så skrattar han bara. Han är ond.

lördag, oktober 13, 2007

Tommy Körberg gör en Kjell Bergkvist?

Under en kort stund i torsdags eftermiddag tog Tommy Körbergs karriär en mycket oväntad vändning. Allt är min mans fel.

Det började med att min kollega fick fribiljetter till "Guys and dolls" i torsdags. Det var via jobbet, och vi kunde allihop få gå och ta med oss någon. Givetsvis ville vi det, och eftersom det är Tommy Körberg kunde inte vilda hästar hålla mig därifrån. (Tommy körberg är Sveriges bästa röst. Jag gick dit för att lyssna, INTE för att erbjuda min kropp eller slänga trosor på scen. Det här är inte "Ladys Night", dvs ett patetiskt skämt till föreställning som bara är snäppet mindre sexistiskt än "Chippendales". En tillställning till jag aldrig skulle sätta min fot på för övrigt.)


Så, glad i hågen ringer jag min man på jobbet, för att meddela att jag inte kommer att vara hemma på fredag kväll, samt höra om han kan/har lust att byta bort sitt kvällspass och följa med mig. Så här lät samtalet i mina öron:

*Ring*
- Hej det är din fru som stör. Får jag störa dig en stund?
- Visst, vad är det?
- Jo det är så att X på jobbet fått fribiljetter till "Guys and dolls" imorgon, och jag tänkte gå, du jobbar ju så..
- *skratt och konstig röst* Eh jaha, är det inte med Kjell Bergkvist? Han ska ju vara med i "Världens barn" imorgon, så hur ska det gå då?
- Nej, det är inte med Kjell, det är Tommy Körberg.
- Jaha. *Skratt* Det här ska jag mobba dig för länge! *Skratt* Jaha, när får jag gå på "Guys and Dolls"?
- Eh.. jaha det får du väl göra då. Du får gärna följa med, jag har en biljett till, om du kan byta ditt skift?
- Va? Nej, det går nog inte... *låter en smula desperat* Har du ingen annan du kan ta med?
- Tja, E kan jag ju fråga, men jag får inte tag på henne. Men du får gärna följa med om du kunnat, C ska ta med sin man och J ska ha med sig nån kompis.
- Näe.. jag står nog över det *skrattar* Men gå du. Ha så kul. *Låter fortfarande konstig och skrattar åt mig*
- Okej, Vi ses hemma. Älskar dig!
- Älskar dig. hej då!

Så här lät samtalet i andra änden av telefonlinjen:


*Ring*
- Hej det är din fru som stör. Får jag störa dig en stund?
- Visst, vad är det? (Står på jobbet och är lite stressad. Frun brukar inte ringa.)
- Jo det är så att X på jobbet fått fribiljetter till "Guys and dolls" imorgon, och jag tänkte gå, du jobbar ju så..
(Tänker: Va? Ska hon gå på det? är inte det den där sex-tjej-showen med Kjell bergkvist och det?)
- Eh jaha, är det inte med Kjell Bergkvist? Han ska ju vara med i "Världens barn" imorgon, så hur ska det gå då?
- Nej, det är inte med Kjell, det är Tommy Körberg.
(Tänker: Jaha! Så då har de bytt ut den gamla gubben till Tommy Körberg? Konstigt att han skulle göra något sådant, men kan Kjell Bergkvist så..)
- Jaha. *Skratt* Det här ska jag mobba dig för länge! *Skratt* Jaha, när får jag gå på "Girls and Dolls"?
- Eh.. jaha det får du väl göra då. Du får gärna följa med, jag har en biljett till, om du kan byta ditt skift?
- Va? Nej, det går nog inte... *låter en smula desperat* Har du ingen annan du kan ta med? (Tänker: Är hon galen!! Vad skulle jag gå med på det för!! får jag ens komma in? och sen när skulle det vara okej för henne om jaggick på stripp-show??)
- Tja, E kan jag ju fråga, men jag får inte tag på henne. Men du får gärna följa med om du kunnat, C ska ta med sin man och J ska ha med sig nån kompis.
- Näe.. jag står nog över det *skrattar* Men gå du. Ha så kul. *Låter fortfarande konstig och skrattar åt mig*
- Okej, Vi ses hemma. Älskar dig!
- Älskar dig. hej då!


...

Så Maken trodde att jag skulle gå på "Ladys Night" och att jag erbjöd honom att följa med. Jag förstår att han inte var så sugen på att byta skift. Jag förstår att han tänkte mobba mig för att helt plötsligt ha övergett alla mina principer så fort jag fick en chans att gratis så vuxna män ta på varandras pungar på scen. Jag trodde helt enkelt att han tänkte reta mig för att jag får en massa förmåner på mitt "glassar-jobb" medan han inte ens får gott kaffe. Vi brukar gnabbas om vems jobb som är värst och vem det är mest synd om. Inget konstigt alltså. :)

Nu blev det istället jag som fick skratta åt honom när det uppdagades vad han trodde jag skulle iväg på. Han protesterade inte ens mot att jag gick, påpekade han, när jag kom hem igår kväll och berättade utförligt om musikalens handling och hur rolig Claes Malmberg varit.

Exakt när Maken insåg sitt misstag vet jag inte, om det var innan jag gick eller om det inte var förrän efter jag kom hem igår och började berätta hur showen varit. Hur som helst har Tommy Körbergs moral (eller karriär) aldrig varit i sämre skick än under de senaste två dagarna. I alla fall i min mans huvud ;)