lördag, mars 25, 2006

Vuxenliv och kulturliv

Efter 4 års utbildning på högskola arbetar jag idag som:
Kock
Telefonintervjuare

ÅÅÅ vad jag är nöjd med min studieskuld till CSN...

Å andra sidan får man vara glad att ha något jobb alls, och att ha två är ju riktigt lyxigt. Även om de inte kommer upp i 40h/veckan ihop och inte har något med min utbildning att göra. Det är väl dumt att klaga, telejobbet är faktiskt ett rätt lyxigt jobb. Det är fina lokaler, vettig lön, bra chef och kollegor, ligger nära mitt hem och uppgifterna (att sitta framför en dator och prata i telefon ett par timmar om dagen) är ändå sådant jag gör på min fritid. Skillnaden är ju bara att jag inte kan ringa vem jag vill och att jag måste hålla mig till mitt manus när jag pratar.

Jag ska faktiskt jobba som matlagnings-kurs-ledare för barn några veckor framöver. Det är ett gäng barn som vill lära sig laga mat, och jag ska vara deras ledare. Jag får själv bestämma vad de ska laga för mat och jag får betalt för det. Det kunde också vara betydligt värre, ska bli riktigt roligt faktiskt.

Det sura är bara att jag hade hoppats på att få ett riktigt jobb, kanske tom med en heltidslön och inom något jag utbildat mig till. Jag är 26 år och det känns som att jag aldrig kommer att bli vuxen. Tänk om man hade vetat det när man var 15, att man skulle bli vuxen och den största önskan man skulle ha vore att få ett fast jobb (inget spännande exotiskt yrke här inte) med en normal lön (ingen hög lön, inte ens en bra lön, bara en lön som kommer en gång i månaden utan att man behöver undra vad man ska göra av räkningarna) så att man kunde få sätta sig i ett hus någonstans (nej ingen flådig lägenhet, lyxvilla eller så, bara en trist villa och slippa flytta mer i hela sitt liv). Vilka drömmar...

Image Hosted by ImageShack.us

Tranan kom lite i förtid igår, och lämnade en blåbärspaj och vanlijsås. Vanligen kommer ju tranan natten till idag, och lämnar godis i stumpor, men en frödingepaj är svår att få ner i en strumpa.. Sambon har aldrig hört talas om Tranan-dagen, och skrattar åt mig och hade dessutom mage att påstå att det var en långsökt traditon som säkerligen var väldigt lokal (så lokal att det bara var min familj som uppfunnit och använde sig av den). Inte mera långsökt än en Påsk-hare som kommer med godis muttrade jag och påpekade att mina barn minsann skulle ha en tranadag, oavsett att de inte flugit så långt norr ut som Stockholm. Tänk att det kan vara sådana kulturförbistringar mellan Småland och Uppland. Vi får nog be Integrationsministern om hjälp.

Dagens citat:
"Jag vill mycket som jag helst skulle vilja att jag inte ville."
/Hjalmar Söderberg

5 kommentarer:

Anonym sa...

...vi får se om tanorna har med sig lite fågelvirus nu också när de återvänder.

Achtungbladet eller sExpressen lär inte vara sen att nappa på första bästa trana som ser lite trött ut.

Anonym sa...

*hrml*

"TRANORNA" givetvis... :D

Anonym sa...

Så kul att du skall lära barnen laga mat! Det blir nog roligt,
Ang tranandagen??? Näe aldrig hört talas om ,men våffeldagen däremot som tydligen är en ordförvrängning av vårfrudagen, men varför inte,,man kan väl fira tranandagen med hm..det är väl den ju som kommer med alla bäbisar,,åtminstone i den grafiska världen..eller är det pelikaner månne?

crrly sa...

Det där var nåt nytt! :) Måste fråga alla mina småländska vänner och bekanta och kolleger om de har hört talas om det...

Anonym sa...

var är du?? saknar min läsning här snälla skriv om du har tid eller tog trandagen kål på dig!?