Eller hur man nu säger, åkt hem i juletid har jag ju egentligen gjort två gånger. Först när jag åkte hem till mitt ursprung och min familj (som också är ett ord man flyttar med sig, precis som hem), och sedan när vi åkte tillbaka hem till Malmö. Båda underbara på sitt sätt.
Det blev en lång jul och jag är helt slut nu. Det tar på krafterna psykiskt att vara ifrån sitt hem, och när man kommer hem igen efter att ha varit borta en längre tid så har "hem" flyttat på något sätt. Det låter helt knäppt, jag vet, men det är så. När man kommer hem så fattas det något, och det tar några timmar eller någon dag innan hemkänlsna infunnit sig. "Hem" är som en liten gubbe som hela tiden kommer på efterkälken. Fast om jag var han så skulle jag vara måttligt förbannad över hur jag flänger runt..
Nåja, julen var väl som den skulle. En massa mat, en massa släkt och vänner som man äntligen får hälsa på, en massa jul och en hel del paket. Bland de mest uppseendeväckande en ny digitalkamera som snälla sambon försett mig med, så förhoppningsvis ska jag kunna publicera lite mera bilder här snart.
Julaftonen var som vanligt, fast vemodig. Det känns så patetiskt och överdrivet dramatiskt att gråta mitt i all julaftons-lycka. Men ibland kan man inte låta bli. Och på mitt sedvanliga sätt kan jag heller inte låta bli att berätta det, fast jag egentligen borde hålla tyst om sådana saker. Men jag har alltid så svårt att bära runt på hemligheter om min egen person. Även när jag glömt nycklarna hemma, fått kontakta en låssmed och betalat honom 600kr för att bli insläppt i lägenheten, och därefter lovat mig själv att inte inviga sambon i detta lilla missöde, för att bespara mig en del gliringar så går det inte. Jag höll tyst i 3 timmar. Nåja, det finns väl värre karaktärsfel än överdriven ärlighet.
Jag antar att den här bloggen borde blivit en rolig och uppiggande, full av tindrande berättelser om julen. men det blir den inte, för julen var inte ett dugg tindrande. Jag ska göra mitt bästa för att tindra lite i vardagen istället, och nyårsaftonen ska ta mig 17 tindra så att man måste ha solglasögon. Basta.
Dagens citat:
"Och då tänkte jag, ska vi gå här nu alldeles ensamma i det här stora slottet? Det kommer ju bara att eka här i salarna!!"
/Hans Majestät är söt och pratar om hur det var att barnen flyttade hemifrån. Man måste digga kungen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar