Svenska lyxbebisen

Med risk för att allt *ta i trä* i världen inte kommer att hjälpa mig efter att jag skriver det jag nu kommer att skriva. Men i alla fall.

Jag har en lyxbebis. Det är hans nya namn "Svenska Lyxbebisen". Han har haft värre namn. Under en period som foster kallades han för Jan Guillou. Ett fall framåt kan man väl tycka.

Hur du vet att din avkomma är av märket Svensk Lyxbebis
* Lyxbebisen åsamkar minimal skada när den anländer.
* Lyxbebisar har inte kolik.
* Lyxbebisar klarar av sin tremånaders-fas på ett dygn.
* Lyxbebisar sover nästan 10 timmar varje natt med undantag av några matningar.
* Lyxbebisen är söt och levereras med hår.
* Lyxbebisen ler mot dig på morgonen, trots din morgonandedräkt, avsaknad av lämplig pyjamas och Edwars Scissorhands frisyr.


Jag är bortskämd. Jag vet inte hur det är att ha en bebis, som det är nu kommer vi undan oförskämt lätt. Inte för att jag inte tycker att den störda nattsömnen och ändlösa läsandet av "Lilla Kon" är jobbigt. Men det är ingenting mot vad andra föräldrar får utstå.
Jag brukar påtala för min far att han inte har en aning om hur det är att ha barn eftersom hans fru lyckades uppfostra två små änglar som var tränade för Nobelbanketten redan som treåringar. Liknande saker kommer att sägas om mig. Med min Svenska Lyxbebis och en ständig närvarande make som tar hälften av allt jobb så kommer jag undan med ett mimimum av förtret. Tro fan att man inte vågar skaffa ett barn till, det kan aldrig någonsin bli så lätt som just nu.

Idag har Svenska Lyxbebisen fått sina första vaccinationer. Han rörde inte en min vid första sticket. Grät i några minuter efter det andra. Sen sov han i en timme. När han vaknade igen var han ledsen någon timme tills alvedonet började verka, efter det gick det att hålla honom på gott humör fram till sängdags så länge man lekte med honom. Nu sover han.

Jag kommer att få en flygel i huvudet om jag går ut imorgon. Alternativt kommer jag att halka på ett bananskal i köket. Ingen kan få ha det så här utan att det straffar sig.