Jag är för delad föräldraförsäkring därför att...

Det här inlägget handlar om familjepolitik. Om du inte är intresserad av ämnet, eller om det gör dig förbannad att någon är för delad föräldraförsäkring, så är det ett tips att sluta läsa här. För dig har jag istället lagt in en pausfilm här under som du kan sysselsätta dig med, medan vi andra pratar om viktigare saker.




The palegreen woman bad mig förtydliga mitt senaste "arg-feminist-inlägg" på en punkt, och det tänker jag nu göra. Håll tillgodo! :)



VARFÖR DET ÄR BRA MED DELAD FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING:

1. Barn förtjänar två föräldrar som är lika engagerade och som fixar att ta hand om dem. Genom att vara hemma och vara den som tar hand om ungen på heltid får du den kontakten och den insikten. Det finns givetvis engagerade föräldrar som vet allt om barnets klädstorlekar, allergier, läkartider etc utan att ha varit föräldralediga. Men de flesta behöver dessvärre en knuff i rätt riktining, för både sin, barnet och sin familjs skull.
Däremot har jag aldrig sett en pappa som tagit ut sin del av föräldraledigheten och sedan ändå struntar i sitt barn. Även om familjen skulle splittras brukar de fäder som tagit aktivt ansvar från början fortsätta med det, och INTE säga att det är så trist innan ungen kan spela fotboll. Jag har aldrig hört/sett någon, men jag förbehåller mig givetvis rätten att inse att undantaget finns. Känner ni till ett sådant så upplys mig gärna.
Denna punkt är å andra sidan inte min ensak, strängt taget.


2. Vad som däremot ÄR min ensak är att kvinnor har en sämre ställning på arbetsmarknaden tack vare att de förutsätts vara den som tar nästan all föräldraledighet (och även senare VAB).
Det gör att kvinnor i en särkild ålder anses som osäker arbetskraft, har svårare att avancera och svårare att få jobb. DET påverkar mig, och alla andra kvinnor i landet.
Om män och kvinnor delade på FF så skulle alla anses som lika osäkra inom spannet 20-40år, och det skulle göra arbetsmarknaden mer jämnställd.


3. De familjer där föräldrarna delat på FF är mer jämnställda och bråkar mindre om hemarbetet etc. De som delar skiljer sig i mindre utsträckning än familjer där kvinnan tar nästan all ledighet. Den som själv fått vara hemma på heltid vet hur det är. Du KAN inte få samma erfarenhet genom att vara hemma på helgen, samtidigt som din fru/sambo också är hemma. Eller på semestern. För då är alltid "skyddsnätet" där i form av den andra föräldern.
Färre skilsmässor och fler lyckliga familjer är givetvis positivt inte bara för barnet, utan också för föräldrarna (män i förhållanden mår bättre och lever längre) och för samhället i stort som tjänar på att slippa kostnader som en skilsmässa för med sig i det långa loppet.


4. Med delad FF blir det mer naturligt att män tar ut sin ledighet, vilket gör att alla män slipper känna sig som svikare eller problematiska på arbetsplatsen, eller dra sig för att ta upp det med chefen. Bättre arbetsklimat.




Varför skulle det då fungera, och varför är det rätt att dela FF?

1. Nej, barnen skulle inte få börja tidigare på förskolan. Förskolan har en åldersgräns på 1år (iaf i de flesta kommuner) och då får barnet inte börja innan 1år punkt slut.

2. Nej, det är inget problem att "tvinga pappor att vara hemma". Problemet ligger väl isf mera i varför en man skaffar barn som han inte vill ta hand om, och varför en kvinna skaffar barn med en man som uppenbarligen inte vill. Många kvinnor tycker inte heller att det är jätteupplyftande att gå ensam hemma i 9 månader utan kontakt med vuxenvärlden, eller att de får ut något av konversation med en 2 månaders. Men de hittar andra världen i att vara ledig med sitt barn och ser det positivt. Och ingen har någonsin dött av att ha lite tråkigt.

3. Nej, en massa företag skullle inte gå omkull. Om en chef är så livsviktig på sin arbetsplats att den går under om han/hon är borta någon dag i veckan, eller en längre period då gäller ju detsamma om personen blir sjuk! Så viktig för ett företag FÅR ingen anställd vara, det är att misssköta sitt företag om det står och faller med en person. Alla kan hamna på sjukhus och då måste det lösas iaf. Skillnaden är att utan delad FF så anser företagen/företagarna att de har ett val att slippa lösa problemet, därför gör de inget åt det.
Sverige har massor av kvinnliga företagarna med få eller inga anställda. Det innebär inte att dessa kvinnor inte skaffar barn. De löser problemet istället.
FF måste inte vara att man är borta på heltid ett år. Man kan ta ut deltid och tex jobba någon dag i veckan.

4. Nej, färre barn skulle inte ammas. Mamman kan fortfarande ta den första halvan av föräldraledigheten och vara hemma medan hon helammar. De flesta helammar inte mer än 6-9 månader, och nio månader är vad varje förälder har redan idag att ta ut. Del-amma kan du göra även om du jobbar. Sen finns det givetvis mammor som delammar tills barnet är 7 år, men jag tror inte att någon anser att vi ska bygga hela vår föräldraförsäkring runt dessa rätt få undantag.

5. Nej föräldrarna behöver inte bli fattiga och äta rötter för att överleva. Antingen ser man det som en investering att få vara hemma med sitt barn och då tycker man att det är värt en slant i förlorad inkomst (vilken är det sundaste sättet att se på saken). Har man en så bra inkomst att förlusten vid hemmavarande är stor, då har man också möjlighet att under de minst nio månader man väntar barnet, lägga undan en slant inför den fruktade föräldraledigheten.
Ett annat mycket bra förslag som utretts på riksnivå är möjligheten av omforma föräldraförsäkningen så att föräldrarnas inkomst räknas ihop, och att de därefter får ersättning som anpassas, så att de totalt sett får exakt lika mycket oavsett vem som är hemma. Om jag inte har fel så existerar systemet redan på Island. Utredningen existerar iaf redan och är gjord av en kompetent kille som heter Lars Plantin från Malmö Högskola.
Kan säga att jag för skojs skull kollade hur drastiskt vi skulle drabbas ekonomiskt om vi fick barn. Våra löner skiljer ett antal tusenlappar. Nettoskillnaden skulle bli ca 100kr/mån mindre när min man var hemma. Jag tror vi kan leva med det i så fall.

6. Om du trots detta inte gillar att behöva vara hemma med ditt barn så måste du inte. Det står dig helt fritt att skita i det.
Om du är sjuk kan du sjukskriva dig. Om du däremot är jättefrisk kan du inte skänka bort sina sjukdagar till din mamma, som du tycker behöver vila sig lite. Inte heller kan du ge bort semesterdagar till din man för att han ska få renovera verandan lite längre. Den som är förtidspenionerad kan inte förflytta halva sin förtidspenion till sin kompis Nisse, så att båda får vara hemma och kan dricka kaffe ihop. Kort sagt, när staten ger dig pengar så ställer den vissa villkor. Vill du inte ha pengarna så måste du inte ta dem, vill du ha dem så får du finna dig i statens krav, vilket är rätt logiskt eftersom ingen vill att staten ska slänga bort pengar utan att ha en viss koll på vad de går till och om de investeras vettigt. Föräldraförsäkningen är den enda sociala statliga försäkringen där individen kan ge bort sin förmån till någon annan, trots att det påverkar samhället negativt i stort. Det är vansinne.

Jag kan tänka mig en möjlighet till dispens, som man då får ansöka om via Försäkringskassan. Tex om sjukdom gör att du inte kan våra ditt barn under en längre tidsperiod (du har en kronisk sjukdom eller motsvarande som gör att du aldrig kommer kunna ta ut FP) samt att i de fall då föräldrarna inte lever ihop eller har delad vårdnad, så kan man skriva över ett visst mått av dagar. Tex hälften.

Så nu är det otäcka över. Phu! Alla som vill skrika om att jag inte har barn och därmed inte förstår ett skit, eller att jag är en korkad äcklig feminist är välkomna till kommentarerna. *lol*