Städning är förknippat med livsfara

Städning är av ondo, det har jag alltid misstänkt. Nu har jag beviset.

Jag skulle vara duktig och rengöra filtret till spisfläkten häromkvällen.Jag slängde ner det i diskhon med massor av varmvatten och fettlösande Yes. Tror ni att det tålde det? Nejdå. Hela filtret (som är gjort i skumgummi, ett inte så vattenkänsligt material) smulades sönder när jag försökte sköja det lite senare. Det fanns inte en chans att lägga tillabaka de pyttesmå bitarna i filterhållaren. Vi fick leva utan filter (och matlagningsmöjligheter) i ungefär ett dygn tills jag hann handla ett nytt filter.

Man tycker ju att städningens tråkpotential skulle räcka i sig, men nej då. Ska man dammsuga så råkar man dra för hårt i slangen så att hela dammsugaren rullar in i hälen på dig. Ska du gå ut med sopor så kan du ge dig på att påsen gått sönder och du får "sopvatten" över halva benet. För att inte tala om när man väljer att gå ut med pappersåtervinningen, för då är det alltid någon nisse som varit före och fyllt hela tunnan med ovikta kartonger så att du får skärskador av att försöka trycka ihop dem.

Det finns otaliga sätt att råka illa ut på under städning. Jag har lyckats välta ut ett halvt spann mopp-vatten i hallen för att jag var för ivrig när jag skulle pressa ur vattnet (ja jag ser ironin). Jag kan lova att ett halvt spann vatten är aldrig så mycket som när det ligger på ditt golv.

Att putsa fönster är svårt. Inte bara därför att det är svårt att inte få dem randiga, eller att komma åt ordentligt. Det är minst lika svårt att låta bli att ramla ut, samt att lura iväg sambon så att man får putsa dem alls. Han försöker oftast övertala mig att jag minst måste ha 2 fötter i golvet om jag ska få putsa, och eftersom min längd inte är så inponerande skulle det bara räcka till halva fönstret..

Med tanke på den uppenbara livsfara man utsätter sig för när man städar är det kanske inte så mycket att stå efter. Varför sätter vi inte på en kanna kaffe och bjuder in "änglatofflorna" istället??