Bättre sent än aldrig?

Bättre sent än aldrig. Sägs det. Det känns som en stående kommentar just nu.

Jag fick iväg tackkorten till slut, bara 5-6 månader efter det jag menade att tacka för. Skoja att det kändes hysteriskt fånigt, jag hatar själv sena tackkort, så det var väl Guds ironiska humor/humör som drabbade mig där. För det första så var jag tvungen att invänta några kort (eftersom jag naturligtvis inte tagit dem själv), sen väntade jag på att få pengar att köpa tackkorten för, och sedan fick jag vänta medan labbet lokaliserade mina kort-kopior som de lyckats slarva bort. Mycket väntande blev det, men jag hoppas att mina guldiga tackkort var värda att vänta på. =)

Jag fick vänta länge på besked om den kurs jag sökte in på, den börjar imorgon för övrigt. Men i det här fallet blev det bara ett sent svar, och definitivt inget tillfredställande. Jag kom inte in. Det är första gången i mitt liv som jag inte kommer in på en utbildning jag sökt, och jag är småsur för att jag inte räckte till den är gången. Där försvann nämligen halva min inkomst från januari till april nästa år. Så det blev inte bara ett sent svar, det blev ett aldrig, i bemärkelsen att jag aldrig någonsin kommer att få läsa kursen. Tur i oturen att jag lyckats få ett extrajobb som jag förhoppningsvis kan försörja mig på även i vår.

Jag har nu sökt jobb i ungefär 8 månader, men fortfarande inte fått något jobb. Igår pratade jag med en kompis som ska föda i mitten av december, och är i samma sits som jag. Med den lilla skillnaden att hon lyckats få ett vick som kurator på en skola, under några veckor. Neeej då, inte fick det mig att känna mig ännu mera värdelös. Inte alls. Visst, jag är glad för hennes skull, men jag utesluter ju knappast möjligheten att önska att jag också skulle kunna få en chans, någonstans. Där man inte tillbringar arbetstiden med att ringa folk och ställa dumma frågor. Kort sagt får alla jobb utom jag. Jag får inte ens ett jobb så här långt efter examen, jag får aldrig ett jobb. Kom tillbaka om 10 år så kommer ni att se att jag tillbringar mina dagar bakom disken på McDonalds, för då har det gått så länge sedan jag jobbade med matlagning att jag glömt allt jag kunnat och McDonalds kanske vill ha mig...

Läste idag att kyrkan sent om sider beslutat sig för att sluta diskriminera homosexuella. Åtminstone delvis, lite grann, nästan så att det inte märks. Visst det är väl trevligt, hellre det än att inget någonsin ändrar sig till det bättre. Men jag tycker fortfarande att staten ska dra in den juridiska vigselrätten för samfund som vägrar leva upp till svensk lagstiftning. Vill man diskriminera på religiösa grunder så kan man ju åtminstone få göra det utan stöd från staten.

Bättre sent än aldrig. Det är ett korkat ordspråk som bara används för att muntra upp dem som får nöja sig med smulor av andras stora, nybakade wienerbröd. När de egentligen borde ha fått sitt wienerbröd som alla andra, och inte ett mögligt wienerbröd ett halvår efter alla andra. Bättre sent än aldrig är en idiotisk uppmuntrings-fras för loosers.

Dagens citat:
"Ska du ge någon en kram, ge den till mig!"
/Churchill

Gudomliga datorer och hur det känns att bli gammal.

Det här blir en sån där tvångsblogg. En blogg man får tvinga sig att skriva, bara för att komma igång igen. För mycket - och samtidigt ingenting- har hänt, och därför är det så svårt att samla sig och skriva. Men jag vill ju ha er kvar, och då duger det inte att hålla sig borta och bara vänta på någon gudomlig inspiration.

Jobbet gick bra. Jag blev förvånad över hur lättförtjänta pengar det var (observera nu ett uttalande som har en utmärkt möjlighet att bli ett sådant jag senare får äta upp) och att det dessutom var både betydligt enklare och mindre trist än andra jobb jag haft. Vågar dessutom påstå (eftersom jag är så oerhört kaxig) att jag gjorde jobbet bättre än ett flertal av dem som satt där. Hehe. Både mamma och syrran var rörande överens om att jobbet borde vara ytterst passande för mig.
- "Att sitta farmför datorn och prata i telefonen samtidigt är ju sånt du gör varje kväll iaf!"
Jag ska jobba på torsdag igen, här ska tjänas pengar =)

Det är kallt om fingrarna! Det var kallt att gå hem från kvällskursen ikväll, och jag hade inga vantar. Däremot så hade jag min underbara beiga vinterjacka/kappa som min mamma så snällt donerat till sin fattiga student-dotter (tack mamma). Men den hjälpte ju föga mot kalla händer, och nu, flera timmar efter att jag kommit hem så har de fortfarande inte tinat. Jag slutade att röka för ungefär 5 år sedan, så jag hade väl föreställt mig att den dåliga blodcirkulationen skulle ha återhämtat sig vid det här laget. Hahahaha, det kunde man tro.
(Däremot så har jag inget emot att vara kall om fötterna och jag går alltid barfota. Det gjorde jag när jag var liten också, men det var mera liv på min omgivning då, eftersom de ansåg att jag skulle bli förkyld av att gå barfota på farmors stengolv. Idag slipper jag tjatet om strumpor. Sambon reagerar mest på att jag vägrar stänga sovrumsfönstret, trots minusgrader ute, men det är en annan historia.)

Min dator brakade ihop i söndags, exakt 45 minuter efter att vi hade brännt en säkerhetskopia på alla mina filer. Trots min vilja att tillgodogöra mig tekniskt kunnande och att föra jämställdheten framåt, så kan jag inte hämta in sambons försprång på datorområdet. Det är helt enkelt lättare att han får installera och fixa datorn, än att jag försöker fixa den först och att vi sedan aldrig får igång den igen, så därför föll räddningsaktionen på hans ansvar. Jag är dock mycket duktig på att le tacksamt. Burken fungerar igen, men jag har blivit tvungen att vinka farväl till alla de vackra färgerna som fanns i Windows XP, och buttert hälsa på all trist betonggrå industrifärg i Windows 2000. Jag kanske inte ska förvånas över att sambon föredrar den senare färgskalan, gamla synthare har väl en naturlig dragning till industripaletten kan jag tro. De har iaf en onaturlig kärlek till borrmaskiner, vilket jag och mina öron smärtsamt fick uppleva när vi var på DM konserten för några år sedan. (Jag kan dock lugna alla läsare med att min brist på färger kommer att avhjälpas med något som sambon kallar "ett tema", och inte med några hallucinogener.)

För övrigt har jag blivit äldre. Bra mycket äldre. Som den snälla gudmor jag är (nu föreställer vi oss alla mig i en blå yvig klänning, konformad hatt och ett vackert trollspö som blinkar och glittrar) frågade jag syrran vad gudsonen önskar sig i julklapp. Jag måste erkänna, jag hade förväntat mig något mera vanligt, något jag skulle känna igen. Förra året var det sådana där "svettband" som alla moderna och coola människor hade om handlederna. Inte för att de svettades utan för att ett stort antal rappare tror att de gör det, och därmed råkade starta en trend. Men den trenden kände jag som sagt var till, och gudsonen fick ett par snygga armband och jag kände mig, trots min titel som gudmor/moster - vilket inte låter speciellt ungt- som att jag hängde med.

- "Ja, det som är inne nu är ju sådana där samlarkort, Yoggi-xxxx du vet. "
- "Mmmm." försökte jag, trots att jag inte alls visste.

Syrran förklarade och jag lyssnde intensivt. Sen la vi på. Efter 5 minuter hade jag glömt bort vad det hette. Jag var tvungen att leta upp det på nätet. Vet ni hur svårt det är att hitta något på nätet, som man för det första inte vet vad det heter, och om man visste det, ändå inte skulle kunna säga hur det stavades?! Det enda jag visste var att det hette ungefär som youghurt. Men jag misstänkte att Google inte skulle vara till någon hjälp om jag skrev det. Lösningen blev Blocket.se. Där såldes det Yu-Gi-Oh-kort, och jag kunde lättad anteckna både namn och stavning. Mitt nya problem är att det fanns tre olika sorters YuGiOh-kort, och det vet i 17 vilket som gossen vill ha, och hur jag ska kunna ta reda på det utan att framstå som ovetande. Det är tragiskt att vara ute...

Dagens citat:
"Det finns inget skäl till att någon vill ha en dator i hemmet."
Ken Olson, ordförande, VD och grundare av Digital Equipment Corp, 1977

Gud så nervöst!!

Om några timmar ska jag jobba mitt första pass, som telefonintervjuare. Jag ska alltså inte sälja något, utan bara intervjua folk så det känns bra. Men jag säger det genast, att det är helt okej om ni vill avsky telefonintervjuare. Det är ingen rättighet att få ringa och störa folk, så ni får vara hur sura mot intervjuare ni vill, och jag lovar att inte vara dryg och tjata på folk om de inte vill vara med.

Så jag ska jobba ikväll, ska komma lite tidigare för att kolla igenom hur dataprogrammet fungerar. Det är lite knepigare än man skulle kunna tro, men det ska nog reda upp sig. Jag har ju intervjuat folk förr, så just kontakt-delen av jobbet är jag inte orolig för. Jag stressar mest över att minnas alla funktioner, och komma ihåg hur jag ska göra i alla situationer, eftersom jag vet hur många tusen sätt man kan missförstå en fråga på. Som sagt, jag har intervjuat folk för undersökningar förr.

Jag har fått mina glasögon nu. De är jättesnygga, med glitter på skalmarna. Tyvärr har jag redan lyckats peta på glaset, och ju mer jag putasr med putsduken, destu värre blir det. Vet inte vad jag ska göra. Dessutom fick jag med en liten flaska av något putsmedel från affären, men jag vet inte hur mans ka använda det. Någon som har ett tips???

Jag hann ifatt med läsningen, så nu har jag 2 veckor på mig att läsa 2 böcker till. Härligt =)

Det kommenteras inte så mycket längre, så därför kommer jag nu att ge er några spontana, slumpmässiga, kontroversiella uttalanden så att ni får något att ilskna till över och känna ett behov av att kommentera:

* Alla kaniner borde kokas.

* Volvo är en skitbil.

* Män klär bäst i cerisa nagellack och rikligt med kajal.

* Om alla uteslutande levde på blodpudding så vore världen ett bättre ställe.

* Regnskogen tar obefogat mycket plats på bekostnad av snygga shoppingcenter.

och slutligen...

* Det var bättre förr!


För övrigt så har SVT tydligen gått in i en helt ny era, full med smaklösheter. I söndags under sändningen av Tv-huset på ettan slog de nya rekord. Under barntävlingen "Kvitt eller dubbelt" var det en liten kille som skulle tävla i ämnet "Kiss" (hårdrocksbandet från 80-talet med jättesminkade ansikten). Vid två tillfällen under tävlingen visade SVT klipp från gamla intervjuer med Kiss, men klippen hade inget som helst värde för själva tävlingsmomentet, för det ställdes inga frågor på klippen.
I det första klippet (Från Barnjournalen år 1984) frågar barnreportern en bandmedlem varför han alltid räcker ut tungan. Han får svaret:
"För att det ger mig mer tjejer!"
Killen räcker sedan ut tungan igen och förklarar hur mycket tjejer han får tack vare detta.
Barnreportern ser förvirrad ut.

I nästa klipp, från en konsert bandet gjort i Sverige, får samma bandmedlem frågan vad de ska göra efter spelningen.
"Ikväll ska vi på egen hand fördubbla Sveriges befolkning!" skrattar killen.

Visst jag tänker inte hävda att detta inte är representativt för hur Kiss brukar uttala sig, elelr att bandmedlemmen hade rätt i både det ena och det andra. Men VARFÖR ska SVT visa sådana klipp, med grova, underförstådda sexskämt, i ett tvprogram som riktar sig till barn?!?! Varför?? Vad menar de att barnen som tittade på "Kvitt eller dubbelt" skulle få ut av detta? Om det här är trenden så kommer väl snart "Junior Strip-aerobic" på SVT. Vad fint att se hur mina licens pengar kommer barnen till godo...

Dagens citat kommer från en annan fin man som alltför ofta presenteras som en figur i ett barnprogram (hur nu någon kunde få för sig att The Simpsons är ett barnprogram bara för att det är tecknat..):
"Min son, när du deltar i ett sportevenemang handlar det inte om att vinna eller förlora... det handlar om hur full du blir."
/Homer Simpson

Jag ser gärna på tv.

Jag trodde inte att dagen skulle komma då jag tyckte att Peter Swartling hade en intelligent synpunkt. Men här är den. I dagens Expressen kritiserar han SVT för deras tävling "Lilla Melodifestivalen".

Jag såg tävlingen igår. Ungarna var duktiga, men jag kan inte tycka att det känns bra när barn står och sjunger "vuxna saker". Tre, eventuellt fyra av de tävlande var så pass gamla att det kändes okej att höra dem sjunga om kärlek på ett vuxet sätt. Missförstå mig inte nu. Det är inte så att jag inte fattar att sjuåringar är kära och har pojk/flickvänner. Det hade sjuåringar även på "min tid". Men det är en viss skillnad på hur man beskriver kärlek mellan sjuåringar och kärlek mellan 15-åringar. Eller bör vara iaf.

Nu låtsas vi att Nanne Grönwall sjunger:
"Du får ta mitt hjärta, du får göra vad du vill
Bara jag får älska dig
Du får ta mitt hjärta, du får göra vad du vill
Bara jag får stanna hos dig"

Ärligt talat. Vad tror DU att "göra vad du vill" betyder?? Inte 17 ska killen låna Nannes cykel, få hennes efterrätter i ett år eller vad tror du? Skillnaden är bara att det hade varit okej om det var Nanne som sjungit det, men det blir ganska bizzart när det är ett par 11-åringar.
Jag kan inte heller förmå mig att tycka att det känns bra att två småungar sjunger "grrrr" om en kille. Det är en sak om nämnda tjejer sjunger så i sina rum, eller vad de nu sjunger (jag lyssnade inte heller på "När lillan kom till jorden" när jag var 11 år) men det blir en helt annan sak när man ställer en 11-åring på en scen framför hela Sverige och låter dem sjunga en text som inte passar ett barn!

Jag förstår att 11-åringar inte vill sjunga om en liten fågel, som Sanna Nielsen gjorde när hon "slog igenom". Jag var i Sannas ålder då och hade hellre dött än skämt ut mig så, för att sjunga om fåglar är jättetöntigt när man är 11 och hellre lyssnar på Celine Dions kärleksballader. Och det är helt okej, men aldrig att jag hade fått sjunga det på en scen. Det går en bestämd gräns mellan de tonåringar och de barn som tävlade igår. Tjejerna som vann till exempel, och Julia som sjöng nummer 4 (även om hon bara var 13 år så var den texten inte alls på samma sätt), har en mera passande ålder för att sjunga smäktande om kärlek, och gjorde det bra. Men det är dålig smak av SVT att inte säga stopp bara för att föräldrarna inte förstår bättre. Man behöver inte sjunga "Like a virgin" för att det ska vara opassande text för en 10-åring.

För övrigt vore det väl bättre att dela upp evenemanget i två delar, en för 4-12 år och en för tonåringar, så att jätteduktiga 8-åringar inte behöver konkurrera med bidrag som skulle göra sig i den stora melodifestivalen!? Dessutom finns det inga gränser för hur synd det var om de stackare som först fick folkets 12-poängare och sedan fick se den tas tillbaka för att SVT sjabblat med siffrorna.

Dagens citat:
Föräldrar är de sista människor i världen som borde få lov att ha barn.
/H E Bell

Ojojoj

Det blir en tung dag imorgon. Ska köra sambon till jobbet och sen tillbaka med bilen för att lämna in den till verkstan. Sambon uppskattar inte att bilen har lagt sig till med ett "raggarsound", så ljuddämparen måste ses över. Sen ska bilen hämtas igen, framåt eftermiddagen, för sen går verkstadsnissen på semester. Och sambon ska lyckas komma hem från jobbet. Och mitt emellan allt detta så ska jag på en introduktion till ett nytt jobb.

Jag har i min halvdesperata jakt på jobb sökt till några telefon-intervjubolag, och ett sådant ville tydligen ha mig. Eller så blir det som förra gången någon lät som att de ville ha mig, jag kommer dit och allt låter underbart och sen sms:ar de och ber mig dra åt skogen. Så vi hoppas inte (eller går över ån, eller jublar, eller gör någon som helst förändring, framför allt spenderar vi inte löneni tanken, innan vi ens fått jobbet) innan vi vet vad som händer. Men jag ska iaf på ett möte imorgon vid 14:00 och det är så klart jätteläskigt, eftersom jag är rädd för förändringar och avskyr nya utmaningar. Precis tvärt emot hur jag beskriver mig själv på den första raden i mitt personliga ansökningsbrev. Vi kan kalla det en form av terapi. Det vore synd att beskriva det som galenskap =)

Jag har läst en bok idag. Nu är det bara 2,5 kvar att avverka tills på måndag. O nej, jag är inte ett dugg stressad. Jag har sökt en extra kurs också, men just nu vet jag inte om jag orkar med den också. Vi får se, jag kanske tackar nej till den. Det beslutet måste jag förhoppningsvis inte ta just nu iaf.

Läste att de åtalar idioten som läste porrnovell för barnen som ett forskningsprojekt. Bra. Jag fattar inte hur det kan få hända. Alltså jag kan ju ändå någonstans se att det inte är så ovanligt med enskilda människor med dålig insikt och förstånd, som kan tycka att sånt här är en bra idé. Men att skolan tyckte det?? När vi har gjort våra arbeten så har våra upplägg granskats av ett antal mentorer, lärare, handledare och för att inte tala om etiska råd innan vi så mycket som får gå i närheten av något annan människa med våra forskningsförsök. Det är superkontrollerat, och vi fick lämna in en ansökan till det Etiska Rådet, på 3-5 sidor där allt ska redogöras för, och att undersöka något på barn är nästan uteslutet. Det är tveksamt om man får, oavsett innehållet och vad man ska fråga om. Så att det kan hända sånt här på andra skolor är minst sagt skrämmande!! MEN, skolledningen på den där dramaturgiska ankdammen har också ett ansvar, och bör ställas till svars för att de inte stoppade det här i tid! Det är så lätt att enskilda individer får bli syndabock, medan de som ska förhindra att saker går fel, bara kan vissla och rycka på axlarna och beklaga att de inte gjort sitt jobb.

Dagens citat::
Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag ännu inte absolut säker.
/Albert Einstein

Bullfester och andra viktiga helger

Jo det är sant. Jag har firat Kanelbullens dag idag. Jag har fallit för handlarnas konstruerade kommersiella budskap, och inhandlat en påse kanelbullar som samon och jag avnjöt med en kopp kaffe. För att det är trevligt, och gott. För att det är en skillnad i vardagen. Och för att vi aldrig någonsin kan få för mycket helger. Däremot har jag INTE sjungit på "Bullfest", eftersom det är en låt som jag hatar.

Vi firar Halloween också. Uppmärksammar Alla-hjärtans dag, födelsedagar, andranamns namnsdagarna och både tranan och påskharen kommer hit. Eller, jag gör, och sambon har dragits med i processen. När vi träffades firade han nästan jul. Nu för tiden får han fira för två, så det jämnar väl ut sig. =)

Jag ligger efter med pluggandet så det blir en hård vecka nu nä'r jag ska ta igen allt innan nästa tisdag. Fast jag ska börja mina ansträngningar med att avsätta tid för en klippning imorgon... Nåja det löser sig.

Dagens vettighet:
Education is what you get from reading the small print. Experience is what you get from not reading it.

Vuxensöndag

På helgerna är människor lediga. Det kan innebära en massa saker, till exempel att de får tid över till annat än arbete och vardagens bestyr. Oavsett om nu denna tid läggs på att gå på fest, råna närbutiken, maraton-se Star Wars filmerna, eller ha en mysig picnic med sin älskade så är det utmärkande för helgen att den ska vara så där spännande, härlig och annorlunda mot vardagen. En tid för inandning, rekreation och livsnjutande.

Idag har sambon och jag storhandlat på Willys. Vet ni hur trist det är att storhandla? Det enda som är mera trist är att varje dag tvingas småhandla. Det är därför man fortsätter att storhandla, trots att det suger och jag förvandlas till en tjurig 5-åring som vet exakt hur jättetråkigt det är att gå i affärer, och eftersom jag fortfarande går på WW:s points-program kan jag inte ens muta mig med godis. Sen kom vi hem, letade upp en ny parkeringsplats, släpade 12 kassar mat uppför trapporna och packade in all mat. Sen städade vi hela lägenheten.

Övrig tid under dagen har gått åt till att försöka reda upp en himla röra bestående av 1st vvs-installatör, 4 andra lägenheter i vårt hus, ett antal nycklar som ska överlämnas till installatören och 0 personer som vet hur allt detta ska gå till. Jag ska i egenskap av styrelserepresentant ta emot installatören och överlämna nycklar imorgon klockan 7:30, vilket inte precis är den tid på dygnet då min personlighet kommer mest till sin rätt. Jag kan inte tänka mig en tråkigare söndag än den jag haft idag.

På den positiva sidan så har jag handlat julklappar idag och fått en stor bukett med solrosor av sambon (i fredags). Solrosor håller sig länge och är glada blommor, och jag kan uppskatta dem fullkomlingt eftersom den man jag lever med aldrig skulle drömma om att köpa blommor för att blidka mig eller reparera något. Framför allt därför att han har bättre smak än så. Jag gillar solrosor.

Det ÄR inte konstigt att köpa julklappar i oktober (eller i september heller för den delen, för det var då jag började i år). Det är synnerligen smart och förståndigt. Man behöver inte trängas med andra människor i knökfulla affärer dagarna innan jul, och man behöver inte betala dubbelt så mycket som prylarna är värda bara för att handlarna kan höja priserna just då (och att som Kalle Anka fira jul efter mellandagsrean tänker jag verkligen inte ge mig på). Dessutom får man längre tid på sig att hitta passande saker, istället för att panikköpa trisslotter till alla, och inte minst behöver man aldrig någonsin ha dåligt med pengar i januari.

De julklappar jag köpte idag var 2 barnböcker; Gittan och fårskallarna samt Gittan och gråvargarna. Har fått dem rekomenderade av V (och även läst dem själv hemma hos henne) så jag vet att de är roliga. Nu gäller det bara att ungarna som ska få dem inte har böckerna redan...

Nästa helg ska vi göra något fullständigt ovuxet och spännande, om vi så ska måla om hela köket med vattenfärger och bara äta chokladglass. Jag får huvudvärk av så här mycket vuxenhet.

Dagens citat (som inte har ett skit med saken att göra):
Grabbar, ni jobbar för dåligt och är alldeles för loja. Får jag se den minsta lojalitet i den andra halvlek byter jag ut er direkt!
/Rolf Zetterlund, fotbollscoach