Babysteps

(Så nu börjar vi igen. Ett steg i taget. Det har ju "bara" gått ett halvår sedan jag skrev senast. LIte ringrostig bara. Bara skriv något så går det av sig själv, nu är du ju ändå här. Visst det tog sin tid, men med tanke på att jag har semester och inte ens fått tummen ur arslet tillräckligt länge för att ha "hunnit" måla om mina naglar på fyra dagar så ska jag inte ställa för stora krav. Bara jag skriver något. Okej?)

Meg Ryans ansikte. Fan vad har människan gjort?! Hon ser ut som Jokern!! Hon hade en vacker amorbåge på överläppen på den tiden då hon var sömnlös med Tom Hanks. Numera finns det inte ett veck i hela ansiktet på henne. Glöm Donatella Versace (för hon var faktiskt inte snygg till att börja med) för Meg Ryan är verkligen Postergirl för varför man ska ge fan i botox.


Jag har semester. Halva semestern har gått. Jag har panik. Men på ett skönt sätt. Jag sover länge, vänder helt på dygnet, äter god mat, dricker vin och läser en pocketbok om dagen. Nej jag gör inget vettigt, inte idag heller. Faktum är att jag planerar att göra så få vettiga saker som möjligt under den här semestern. Helst ingen alls. (Hur många fick hjärtattack nu, upp med en hand? Inte ens lite halsbränna när jag sa att jag vänt på dygnet, eller att jag sover ca 12 timmar om dagen? Kom igen nu, jag vet att ni alla är emotionella bondmoror och anser att det är förkastligt att inte stiga upp vid klockan 6 och vara redo ifall det skulle finnas en ko att mjölka..)

Aaah, min första betalda semester. Första gången sedan mellanstadiet då jag varit ledig i flera veckor mitt på sommaren MED betalning och ingen som kräver att jag ska göra något. För visst vad jag ledig även under högstadiet och gymnasiet, men då ansågs man ändå som omoralisk om man inte skaffade sig ett sommarjobb. Gå och dra benen efter sig i flera veckor minsann!

Det är lite som med det här att kassörskan varje gång vi handlar försöker övertala oss att köpa färre plastkassar, eller åtminstone så måste hon blänga lite på oss när vi frotterar oss i vår lyx. För hjälp, inte kan man ta en extra plastkasse! Man måste ta så få man kan, och packa dem så fulla att minst en går sönder på vägen hem. Man måste tappa matvaror på gatan som man får bära hem i famnen. Man måste lida. Man måste göra vardagslivet så besvärligt man kan, och man måste bygga verandor eller en bastu på semestern, eller åtminstone bråka sönder den så att man ligger i skilsmässa i september. Man måste vänta med att njuta av livet tills något odefinerbart sedan, troligen är det pensionen man syftar på. Och när man är pensionär så är man upptagen med att spara pengar till sin begravning så då måste man minsann snåla och bara ha det 17 grader varmt inomhus.


Dessutom så måste man GÅ UT på sin semester. För när solen skiner så är det bara psyksjuka som inte går ut. Psyksjuka och omoraliska människor som inte kan stava till Luther. Det är ohyggligt provocerande att säga till folk att man hatar solen och värmen och inte alls är ledsen för att det regnar. Man måste ta vara på vädret!

Men jag vägrar. Jag tänker njuta av livet nu. Jag tänker sova bort hela mitt liv, slösa med semestertimmar genom att läsa något så föga moraliskt uppbyggligt och inte alls utvecklande som Harlequin-romaner. Jag tänker dricka vin fast det är tisdag och jag tänker sova hela dagen och gå upp så jag precis hinner till affären innan den stänger klockan 18. Jag tänker komma tillbaka till jobbet och vara ännu fetare än när jag lämnade det och jag tänker inte bry mig ett skit. Eventuellt tänker jag inte ens klä på mig de närmaste 12 dagarna.

Det här är MIN semester. Och jag tänker ha en nästa år också.