lördag, augusti 12, 2006

Till Teresa

Läste just ett underbart blogginlägg av Teresa på Liv, leverne etc. Tyvärr har hon ingen kommentatorfunktion och ingen mejladress, men jag försöker såhär och hoppas att hon läser. Jag blev nämligen så ivrig så här på natten, när jag läste om den eskimå-älskande dottern...

Härmed ger jag dig en ny eskimå-sång!!! Visserligen är den en smula mordisk och har sina tragiska stunder, men den är alldeles underbar. Min syster lärde mig den när jag var liten, då sjöng hon den till vers-melodin från "Flickorna i småland". Häromdagen hörde jag på Magnus Härenstams sommarprat i P1, och då visade det sig att han också sjungit den, men till en annan melodi. Går ni in där kan ni höra Sveriges radios gosskör (inklusive Magnus) sjunga denna fina visa. Men jag kommer alltid att sjunga den på mitt sätt:

here we go...

ESKIMÅ-VISAN

Det var en gång en eskimå
vars namn om jag minns rätt
var Eskil Eskimårtensson,
eskvajer rätt och slätt.
Till yrket eskimålare
med långt och svajigt hår,
han älskade en eskimö
som nyss fyllt nitton år.

Och Fröken Eskimonika
hon bodde med sin mor
på klippan Eskimåseskär
dit målarn ofta for.
En stormig eskimånskensnatt
en våg kajaken tog,
och Eskil Eskimårtensson
han drunknade och dog.

Och fröken Eskimonika
som uppå stranden stod
hon drog sitt eskimordredskap
och föll uti sitt blod.
Och eskimånen sken så klar
när paret döden njöt,
och eskimodern svimmade
och eskimopsen tjöt

Sjung och var glada!! (Andra galna barnvisor delar man givetvis med sig av i kommentarerna!)

7 kommentarer:

Anonym sa...

Godkväll,,,,den hade jag inte hört men texten var synnerligen speciell, Ja tragisk nästan. Tänker på sången "Josefin med sin symaskin" som till slut sitter på havets botten och syr"
ochså tragisk historia om kärlek vill jag minnas.
Men en får tacke för eskimåvisan.

T sa...

Jag dör, så fint! Tusen tusen tack!

Anonym sa...

Hej... Jag vill bara sjunga

"Jättevalen Valle han gillade att plaska, jättevalen Valle han bodde i Alaska. Han simma runt, runt, runt, simma runt, runt, runt i sin ocean."

Anonym sa...

Ville bara rätta till ett par fel i Eskimåvisan. Eskimonika var 16 år, inte 19 och paret ljöt döden, inte njöt.

Anonym sa...

Hej hej!
Andra versen kan med fördel inledas "hon hette Eskimonika" istället för "Och fröken Eskimonika", vilket har sin rätta plats i tredje versen, så som skrivet! :)

Hej hej!

Anonym sa...

Denna visa sjöng min pappa för mig i början på 50-talet, då var fröken Eskimonika 19 år och som skrivet "döden ljöt". Hon bodde då på "klippan Eskimånskensskär", det var lite tungbrytande att lära sig den visan. Roligt att se den gamla visan och den sjöngs på egen melodi.
Josefin med sin symaskin sjöng pappa oxå.

Anonym sa...

Kul att hitta texten på denna galna låt som min fru lärt min 5 åring. Vi hade lite varianter på text med det var väl 30år sedan frugan lärde sig texten.