Första och sista minuten

Varför är man alltid ute i sista sekunden med allt?? Som ni kanske visste, så var den 28 April sista dagen för att lämna in de gamla (silvriga) 50-öringarna på en bank. I affärerna har de varit ogiltiga sedan årsskiftet, men på ett bankkontor kunde man få växla in dem ett tag till.

Eftersom vi hade en plastpåse med noga utsorterade 50-öringar att växla in, så har jag varit på gång att åka in med dem hela veckan. Vis av tidigare erfarenheter av bankkontor som vägrar ta emot mynt över disk (utan bara genom den ständigt trasiga växlings/insättningsmaskinen i lokalen) så bestämde jag mig för att ringa och kolla att apparat-fan faktiskt fungerade innan jag släpade en tung påse per buss.

Måndagen och tisdagen gick bort eftersom jag inte kom fram på telefonen. Jag fick sitta i en lång telefonkö och sedan blev jag bortkopplad... Onsdagen så jobbade jag så konstiga tider så att jag inte skulle hinna innan de stängde, och hela torsdagen var jag upptagen. På fredagen kom jag på vid 16:30 att det var något jag glömt. Då var redan bankkontoret stängt.

Återstod "Svensk kass(a) service", om jag ville ha de där kronorna alls. Efter lite dealande med mig själv insåg jag att jag aldrig skulle förlåta mig själv för att jag förkastat de där kronorna, och jag därmed var tvungen att åka. Jag kastade mig i bilen, parkerade bakom Hemköp och rusade in på kassaservice, tio minuter innan stängning. Lyckligtvis fick jag tag i rör (eftersom kassaservice inte sätter in mynt åt dig om du inte först paketerar dem i rör och betalar för att du fick göra det roande arbetet!) och med en puls som var värdig en sprinterlöpare tryckte jag ner de stackars mynten i rören. Jag hann. Fast jag naturligtvis skrev fel på blanketten och fyllde i "uttag" istället för "insättning" (jo man måste sätta in pengarna på ett konto, annars kostar det en massa extra om man vill ha dem i handen). Jag var inte ens klar i sista minuten, för när jag kom fram till kassaluckan var klockan en minut efter stängningsdags. Men de tog min insättning iaf, vilket var tur för dem. Hade de försökt slänga ut mig efter den stressen hde jag nog hamnat först i bråk och sedan på polisstationen...

Några som inte är ute i sista minuten är Hovet, som firar Kungens födelsedag i en halv vecka. Jag gillar Kungen, han är cool. Jag har skrivit ett långt inlägg tidigare om varför det är så bra med Kung, så det ska jag inte upprepa. Vi nöjer oss med att jag är en övertygad royalist.

På SVTs hemsida kan man kolla på en massa gamla klipp med Kungen och kungafamiljen. Det är en hel del roligt klipp där som man kan underhålla sig med ett tag. Däremot så blev jag väldigt besviken på klippen om bröllopet, för de visade nästan ingenting från vigseln eller festen. Man fick se kungaparet åka häst och vagn och vinka lite på väg in i kyrkan, plus två minuter från ett trist tal. Jag ville ju se från vigseln!!!

Imorgon är det Valborg, och jag har belsutat oss för att stanna hemma och elda värmeljus framför tv:n. Med tanke på hur mycket tur vi brukar ha med vädret på Valborgsmässoaftonen, och att samtliga väderkartor talar om regn i hela Skåne både söndag och måndag, så finner jag det ytterst lämpligt att ta varningarna på allvar. Jag får stanna inne och spela Valborgslåtar och mumsa på kött och potatisgratäng istället. OM det skulle vara hysteriskt fint väder går vi kanske till Folkets Park, men då ska det ta mig 17 vara strålande sol och kvittrande fåglar.

Hur Björn Rahnelid ska tackla det här vågar jag knappast tänka på. Eftersom hans Valborgsmässoaftnar går ut på att förfölja mig och förpesta (eller FörBjörna, det är lite som man tycker) min högtid, så måste han få problem nu när jag deklarerar att jag inte tänker gå ut...
I det bästa scenariot blixtrekryterar han nu in sig på någon tv-sändning som jag troligen kommer att se, och sitta där och prata goja i en tvsoffa, eller få med ett av sina säkert otaliga vårtal på Nyheterna (som kan rullas varje nyhetssändning hela kvällen). I det värsta scenariot så kommer det att knacka på dörren här framåt tiotiden på söndagskvällen, med en packad och förbannad Rahnelid (fråga mig inte hur han bröt sig in i vårt hus) som kommer att tolka att jag inte öppnar dörren som en inbjudan till att läsa sin poesi genom vårt brevinkast resten av kvällen. Är det så det kommer att sluta hade jag föredragit en Vogon framför Rahnelid.




Det är nu ett år sedan jag började skriva på den här bloggen. Jag trivs här och kommer att fortsätta ett bra tag till. Jag vill ta en liten stund att säga Hej och Tack till alla läsare. Det är trevligt att ha er här, och jag hoppas att ni hänger kvar!

Trevlig Valborg till er allihop!!